ภควา เอตทโวจ✎ ร่าง
Bhagavā etadavoca:
The Buddha said this:
จกฺขุํ ภิกฺขเว อชานํ อปสฺสํ ยถาภูตํ
รูเป อชานํ อปสฺสํ ยถาภูตํ จกฺขุวิญฺญาณํ อชานํ อปสฺสํ ยถาภูตํ
จกฺขุสมฺผสฺสํ อชานํ อปสฺสํ ยถาภูตํ ยมิทํ ๒- จกฺขุสมฺผสฺสปจฺจยา
อุปฺปชฺชติ เวทยิตํ สุขํ วา ทุกฺขํ วา อทุกฺขมสุขํ วา ตมฺปิ อชานํ
อปสฺสํ ยถาภูตํ จกฺขุสฺมึ สารชฺชติ รูเปสุ สารชฺชติ จกฺขุวิญฺญาเณ
สารชฺชติ จกฺขุสมฺผสฺเส สารชฺชติ ยมิทํ จกฺขุสมฺผสฺสปจฺจยา
อุปฺปชฺชติ เวทยิตํ สุขํ วา ทุกฺขํ วา อทุกฺขมสุขํ วา
ตสฺมึปิ สารชฺชติ ฯ✎ ร่าง
“Cakkhuṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, rūpe ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, cakkhuviññāṇaṁ ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, cakkhusamphassaṁ ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, yamidaṁ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tampi ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, cakkhusmiṁ sārajjati, rūpesu sārajjati, cakkhuviññāṇe sārajjati, cakkhusamphasse sārajjati, yamidaṁ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tasmimpi sārajjati.
“Mendicants, when you don’t truly know and see the eye, sights, eye consciousness, eye contact, and what is felt as pleasant, painful, or neutral that arises dependent on eye contact, you’re aroused by these things.
ตสฺส สารตฺตสฺส สํยุตฺตสฺส สมฺมูฬฺหสฺส
อสฺสาทานุปสฺสิโน วิหรโต อายตึ ปญฺจุปาทานกฺขนฺธา
อุปจยํ คจฺฉนฺติ ฯ✎ ร่าง
Tassa sārattassa saṁyuttassa sammūḷhassa assādānupassino viharato āyatiṁ pañcupādānakkhandhā upacayaṁ gacchanti.
Someone who lives aroused like this—fettered, confused, concentrating on gratification—accumulates the five grasping aggregates for themselves in the future.
อ้างอิงPTS 3.288 · สยามรัฐ 14.522
ตณฺหา จสฺส โปโนพฺภวิกา นนฺทิราคสหคตา
ตตฺรตตฺราภินนฺทินี สา จสฺส ปวฑฺฒติ ฯ✎ ร่าง
Taṇhā cassa ponobbhavikā nandīrāgasahagatā tatratatrābhinandinī, sā cassa pavaḍḍhati.
And their craving—which leads to future lives, mixed up with relishing and greed, taking pleasure there wherever it alights—grows.
ตสฺส กายิกาปิ ทรถา
ปวฑฺฒนฺติ เจตสิกาปิ ทรถา ปวฑฺฒนฺติ✎ ร่าง
Tassa kāyikāpi darathā pavaḍḍhanti, cetasikāpi darathā pavaḍḍhanti;
Their physical and mental stress,
กายิกาปิ สนฺตาปา
@เชิงอรรถ: ๑ ม. ยุ. มหาสฬายตนิกสุตฺตํ ฯ ๒ ยุ. ยมฺปิทํ ฯ เอวํ สพฺพตฺถ ญาตพฺพํ ฯ
ปวฑฺฒนฺติ เจตสิกาปิ สนฺตาปา ปวฑฺฒนฺติ✎ ร่าง
kāyikāpi santāpā pavaḍḍhanti, cetasikāpi santāpā pavaḍḍhanti;
torment,
กายิกาปิ ปริฬาหา
ปวฑฺฒนฺติ เจตสิกาปิ ปริฬาหา ปวฑฺฒนฺติ ฯ✎ ร่าง
kāyikāpi pariḷāhā pavaḍḍhanti, cetasikāpi pariḷāhā pavaḍḍhanti.
and fever grow.
โส กายิกทุกฺขมฺปิ
เจโตทุกฺขมฺปิ ปฏิสํเวเทติ ฯ✎ ร่าง
So kāyadukkhampi cetodukkhampi paṭisaṁvedeti.
And they experience physical and mental suffering.
—
Sotaṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ …pe…
When you don’t truly know and see the ear …
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 14.348
—
ghānaṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ …pe…
nose …
—
jivhaṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ …pe…
tongue …
—
kāyaṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ …pe…
body …
—
manaṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, dhamme, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, manoviññāṇaṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, manosamphassaṁ, bhikkhave, ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, yamidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tampi ajānaṁ apassaṁ yathābhūtaṁ, manasmiṁ sārajjati, dhammesu sārajjati, manoviññāṇe sārajjati, manosamphasse sārajjati, yamidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tasmimpi sārajjati.
mind, ideas, mind consciousness, mind contact, and what is felt as pleasant, painful, or neutral that arises dependent on mind contact, you’re aroused by these things.
—
Tassa sārattassa saṁyuttassa sammūḷhassa assādānupassino viharato āyatiṁ pañcupādānakkhandhā upacayaṁ gacchanti.
Someone who lives aroused like this—fettered, confused, concentrating on gratification—accumulates the five grasping aggregates for themselves in the future.
อ้างอิงพุทธชยันตี 12.596
—
Taṇhā cassa ponobbhavikā nandīrāgasahagatā tatratatrābhinandinī, sā cassa pavaḍḍhati.
And their craving—which leads to future lives, mixed up with relishing and greed, taking pleasure there wherever it alights—grows.
—
Tassa kāyikāpi darathā pavaḍḍhanti, cetasikāpi darathā pavaḍḍhanti;
Their physical and mental stress,
—
kāyikāpi santāpā pavaḍḍhanti, cetasikāpi santāpā pavaḍḍhanti;
torment,
—
kāyikāpi pariḷāhā pavaḍḍhanti, cetasikāpi pariḷāhā pavaḍḍhanti.
and fever grow.
—
So kāyadukkhampi cetodukkhampi paṭisaṁvedeti.
And they experience physical and mental suffering.