ยโต โข พฺราหฺมณ ภิกฺขุ ชาคริยํ อนุยุตฺโต โหติ
ตเมนํ ตถาคโต อุตฺตรึ วิเนติ✎ ร่าง
Yato kho, brāhmaṇa, bhikkhu jāgariyaṁ anuyutto hoti, tamenaṁ tathāgato uttariṁ vineti:
When they are committed to wakefulness, the Realized One guides them further:
อ้างอิงสยามรัฐ 14.84 · ฉัฏฐสังคายนา 14.52
เอหิ ตฺวํ ภิกฺขุ สติสมฺปชญฺเญน
สมนฺนาคโต โหหิ อภิกฺกนฺเต ปฏิกฺกนฺเต สมฺปชานการี อาโลกิเต
วิโลกิเต สมฺปชานการี สมฺมิญฺชิเต ปสาริเต สมฺปชานการี
สงฺฆาฏิปตฺตจีวรธารเณ สมฺปชานการี อสิเต ปีเต ขายิเต สายิเต
@เชิงอรรถ: ๑ อญฺญตฺถ มนสิกริตฺวาติปิ ปาโฐ ทิสฺสติ ฯ
สมฺปชานการี อุจฺจารปสฺสาวกมฺเม สมฺปชานการี คเต ฐิเต
นิสินฺเน สุตฺเต ชาคริเต ภาสิเต ตุณฺหีภาเว สมฺปชานการีติ ฯ✎ ร่าง
‘ehi tvaṁ, bhikkhu, satisampajaññena samannāgato hohi, abhikkante paṭikkante sampajānakārī, ālokite vilokite sampajānakārī, samiñjite pasārite sampajānakārī, saṅghāṭipattacīvaradhāraṇe sampajānakārī, asite pīte khāyite sāyite sampajānakārī, uccārapassāvakamme sampajānakārī, gate ṭhite nisinne sutte jāgarite bhāsite tuṇhībhāve sampajānakārī’ti.
‘Come, mendicant, have mindfulness and situational awareness. Act with situational awareness when going out and coming back; when looking ahead and aside; when bending and extending the limbs; when bearing the outer robe, bowl and robes; when eating, drinking, chewing, and tasting; when urinating and defecating; when walking, standing, sitting, sleeping, waking, speaking, and keeping silent.’