อถ โข ภควโต เอตทโหสิ✎ ร่าง
Atha kho bhagavato etadahosi:
Then it occurred to the Buddha,
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 13.136
ยนฺนูนาหํ เตว ๑-
กุลปุตฺเต ปุจฺเฉยฺยนฺติ ฯ✎ ร่าง
“yannūnāhaṁ te kulaputte puccheyyan”ti.
“Why don’t I question just those gentlemen?”
อถ โข ภควา อายสฺมนฺตํ อนุรุทฺธํ
อามนฺเตสิ✎ ร่าง
Atha kho bhagavā āyasmantaṁ anuruddhaṁ āmantesi:
Then the Buddha said to Venerable Anuruddha,
กจฺจิ ตุเมฺห อนุรุทฺธา ๒- อภิรตา พฺรหฺมจริเยติ ฯ✎ ร่าง
“kacci tumhe, anuruddhā, abhiratā brahmacariye”ti?
“Anuruddha and friends, I hope you’re satisfied with the spiritual life?”
ตคฺฆ มยํ ภนฺเต อภิรตา พฺรหฺมจริเยติ ฯ✎ ร่าง
“Taggha mayaṁ, bhante, abhiratā brahmacariye”ti.
“Indeed, sir, we are satisfied with the spiritual life.”
สาธุ สาธุ อนุรุทฺธา✎ ร่าง
“Sādhu sādhu, anuruddhā.
“Good, good, Anuruddha and friends!
เอตํ โข อนุรุทฺธา ตุมฺหากํ ปฏิรูปํ กุลปุตฺตานํ สทฺธา อคารสฺมา
อนคาริยํ ปพฺพชิตานํ ยํ ตุเมฺห อภิรเมยฺยาถ พฺรหฺมจริเย✎ ร่าง
Etaṁ kho, anuruddhā, tumhākaṁ patirūpaṁ kulaputtānaṁ saddhā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitānaṁ yaṁ tumhe abhirameyyātha brahmacariye.
It’s appropriate for gentlemen like yourselves, who have gone forth out of faith from the lay life to homelessness, to be satisfied with the spiritual life.
เยน
ตุเมฺห อนุรุทฺธา ภเทฺรน โยพฺพเนน สมนฺนาคตา ปฐเมน วยสา
สุสุกาฬเกสา กาเม ปริภุญฺเชยฺยาถ เตน ตุเมฺห อนุรุทฺธา ภเทฺรน ๓-
โยพฺพเนน สมนฺนาคตา ปฐเมน วยสา สุสุกาฬเกสา อคารสฺมา
อนคาริยํ ปพฺพชิตา✎ ร่าง
Yena tumhe, anuruddhā, bhadrena yobbanena samannāgatā paṭhamena vayasā susukāḷakesā kāme paribhuñjeyyātha tena tumhe, anuruddhā, bhadrenapi yobbanena samannāgatā paṭhamena vayasā susukāḷakesā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitā.
Since you’re blessed with youth, in the prime of life, with pristine black hair, you could have enjoyed sensual pleasures; yet you have gone forth from the lay life to homelessness.
เต ๔- โข ปน ตุเมฺห อนุรุทฺธา เนว ราชาภินีตา
อคารสฺมา อนคาริยํ ปพฺพชิตา น โจราภินีตา อคารสฺมา
อนคาริยํ ปพฺพชิตา น อิณฏฺฏา อคารสฺมา อนคาริยํ ปพฺพชิตา
น ภยฏฺฏา อคารสฺมา อนคาริยํ ปพฺพชิตา น อาชีวิกาปกตา
อคารสฺมา อนคาริยํ ปพฺพชิตา✎ ร่าง
Te ca kho pana tumhe, anuruddhā, neva rājābhinītā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitā, na corābhinītā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitā, na iṇaṭṭā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitā, na bhayaṭṭā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitā, nājīvikāpakatā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitā.
But you didn’t go forth to escape a summons by a king or a summons for a bandit, or because you were in debt or in fear, or in order to make a living.
อปิจ โขมฺหิ โอติณฺโณ ชาติยา
ชราย มรเณน โสเกหิ ปริเทเวหิ ทุกฺเขหิ โทมนสฺเสหิ อุปายาเสหิ
ทุกฺโขติณฺโณ ทุกฺขปเรโต✎ ร่าง
Api ca khomhi otiṇṇo jātiyā jarāya maraṇena sokehi paridevehi dukkhehi domanassehi upāyāsehi, dukkhotiṇṇo dukkhapareto;
Rather, didn’t you go forth thinking: ‘I’m swamped by rebirth, old age, and death; by sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress. I’m swamped by suffering, mired in suffering.
อปฺเปวนาม อิมสฺส เกวลสฺส
ทุกฺขกฺขนฺธสฺส อนฺตกิริยา ปญฺญาเยถาติ✎ ร่าง
appeva nāma imassa kevalassa dukkhakkhandhassa antakiriyā paññāyethāti—
Hopefully I can make an end to this entire mass of suffering’?”
นนุ ตุเมฺห อนุรุทฺธา
เอวํ สทฺธา อคารสฺมา อนคาริยํ ปพฺพชิตาติ ฯ✎ ร่าง
nanu tumhe, anuruddhā, evaṁ saddhā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitā”ti?
เอวํ ภนฺเต ฯ✎ ร่าง
“Evaṁ, bhante”.
“Yes, sir.”
เอวํ ปพฺพชิเตน จ ปน อนุรุทฺธา กุลปุตฺเตน กิมสฺส ๑-
กรณียํ ฯ✎ ร่าง
“Evaṁ pabbajitena ca pana, anuruddhā, kulaputtena kimassa karaṇīyaṁ?
“But, Anuruddha and friends, when a gentleman has gone forth like this, what should he do?
อ้างอิงPTS 1.464 · สยามรัฐ 13.205 · พุทธชยันตี 11.218
วิเวกํ อนุรุทฺธา กาเมหิ วิเวกํ อกุสเลหิ ธมฺเมหิ ปีติสุขํ นาธิคจฺฉติ
อญฺญํ วา ๒- ตโต สนฺตตรํ ฯ ตสฺส อภิชฺฌาปิ จิตฺตํ ปริยาทาย
ติฏฺฐติ พฺยาปาโทปิ จิตฺตํ ปริยาทาย ติฏฺฐติ ถีนมิทฺธมฺปิ จิตฺตํ
ปริยาทาย ติฏฺฐติ อุทฺธจฺจกุกฺกุจฺจมฺปิ จิตฺตํ ปริยาทาย ติฏฺฐติ
วิจิกิจฺฉาปิ จิตฺตํ ปริยาทาย ติฏฺฐติ อรติปิ จิตฺตํ ปริยาทาย ติฏฺฐติ
ตนฺทีปิ จิตฺตํ ปริยาทาย ติฏฺฐติ✎ ร่าง
Vivekaṁ, anuruddhā, kāmehi vivekaṁ akusalehi dhammehi pītisukhaṁ nādhigacchati aññaṁ vā tato santataraṁ, tassa abhijjhāpi cittaṁ pariyādāya tiṭṭhati, byāpādopi cittaṁ pariyādāya tiṭṭhati, thinamiddhampi cittaṁ pariyādāya tiṭṭhati uddhaccakukkuccampi cittaṁ pariyādāya tiṭṭhati, vicikicchāpi cittaṁ pariyādāya tiṭṭhati, aratīpi cittaṁ pariyādāya tiṭṭhati, tandīpi cittaṁ pariyādāya tiṭṭhati.
Take someone who doesn’t achieve the rapture and bliss that are secluded from sensual pleasures and unskillful qualities, or something even more peaceful than that. Their mind is still occupied by desire, ill will, dullness and drowsiness, restlessness and remorse, doubt, discontent, and sloth.
วิเวกํ อนุรุทฺธา กาเมหิ วิเวกํ
อกุสเลหิ ธมฺเมหิ ปีติสุขํ นาธิคจฺฉติ อญฺญํ วา ตโต สนฺตตรํ ฯ✎ ร่าง
Vivekaṁ, anuruddhā, kāmehi vivekaṁ akusalehi dhammehi pītisukhaṁ nādhigacchati aññaṁ vā tato santataraṁ.
That’s someone who doesn’t achieve the rapture and bliss that are secluded from sensual pleasures and unskillful qualities, or something even more peaceful than that.
วิเวกํ อนุรุทฺธา กาเมหิ วิเวกํ อกุสเลหิ ธมฺเมหิ ปีติสุขํ อธิคจฺฉติ
อญฺญํ วา ตโต สนฺตตรํ ฯ ตสฺส อภิชฺฌาปิ จิตฺตํ น ปริยาทาย
ติฏฺฐติ พฺยาปาโทปิ จิตฺตํ น ปริยาทาย ติฏฺฐติ ถีนมิทฺธมฺปิ จิตฺตํ
น ปริยาทาย ติฏฺฐติ อุทฺธจฺจกุกฺกุจฺจมฺปิ จิตฺตํ น ปริยาทาย ติฏฺฐติ
วิจิกิจฺฉาปิ จิตฺตํ น ปริยาทาย ติฏฺฐติ อรติปิ จิตฺตํ น ปริยาทาย
ติฏฺฐติ ตนฺทีปิ จิตฺตํ น ปริยาทาย ติฏฺฐติ✎ ร่าง
Vivekaṁ, anuruddhā, kāmehi vivekaṁ akusalehi dhammehi pītisukhaṁ adhigacchati aññaṁ vā tato santataraṁ, tassa abhijjhāpi cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhati, byāpādopi cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhati, thinamiddhampi cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhati, uddhaccakukkuccampi cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhati, vicikicchāpi cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhati, aratīpi cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhati, tandīpi cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhati.
Take someone who does achieve the rapture and bliss that are secluded from sensual pleasures and unskillful qualities, or something even more peaceful than that. Their mind is not occupied by desire, ill will, dullness and drowsiness, restlessness and remorse, doubt, discontent, and sloth.
วิเวกํ อนุรุทฺธา กาเมหิ
วิเวกํ อกุสเลหิ ธมฺเมหิ ปีติสุขํ อธิคจฺฉติ อญฺญํ วา ตโต สนฺตตรํ ฯ✎ ร่าง
Vivekaṁ, anuruddhā, kāmehi vivekaṁ akusalehi dhammehi pītisukhaṁ adhigacchati aññaṁ vā tato santataraṁ.
That’s someone who does achieve the rapture and bliss that are secluded from sensual pleasures and unskillful qualities, or something even more peaceful than that.