อถ โข อายสฺมา อานนฺโท จตุคุณํ สงฺฆาฏึ
ปญฺญาเปตฺวา ภควนฺตํ เอตทโวจ✎ ร่าง
Atha kho āyasmā ānando catugguṇaṁ saṅghāṭiṁ paññapetvā bhagavantaṁ etadavoca:
Then Ānanda spread out his outer robe folded in four and said to the Buddha,
เตนหิ ภนฺเต ภควา นิสีทตุ
เอวา✎ ร่าง
“tena hi, bhante, bhagavā nisīdatu ettha.
“Well then, sir, may the Blessed One sit here!
ยํ ภูมิปฺปเทโส ทฺวีหิ อรหนฺเตหิ สมฺมาสมฺพุทฺเธหิ ปริภุตฺโต
ภวิสฺสตีติ ฯ✎ ร่าง
Ayaṁ bhūmipadeso dvīhi arahantehi sammāsambuddhehi paribhutto bhavissatī”ti.
Then this piece of land will have been occupied by two perfected ones, fully awakened Buddhas.”
นิสีทิ ภควา ปญฺญตฺเต อาสเน ฯ✎ ร่าง
Nisīdi bhagavā paññatte āsane.
The Buddha sat on the seat spread out.
นิสชฺช โข
ภควา อายสฺมนฺตํ อานนฺทํ อามนฺเตสิ✎ ร่าง
Nisajja kho bhagavā āyasmantaṁ ānandaṁ āmantesi:
When he was seated he said to Venerable Ānanda:
ภูตปุพฺพํ อานนฺท อิมสฺมึ
ปเทเส เวภฬิคํ นาม นิคโม อโหสิ อิทฺโธ เจว ผีโต จ พหุชโน
อากิณฺณมนุสฺโส ฯ✎ ร่าง
“Bhūtapubbaṁ, ānanda, imasmiṁ padese vegaḷiṅgaṁ nāma gāmanigamo ahosi iddho ceva phīto ca bahujano ākiṇṇamanusso.
“Once upon a time, Ānanda, there was a market town in this spot named Vebhaliṅga. It was successful and prosperous, populous, full of humans.
อ้างอิงPTS 2.46 · ฉัฏฐสังคายนา 13.248
เวภฬิคํ โข อานนฺท นิคมํ กสฺสโป ภควา
อรหํ สมฺมาสมฺพุทฺโธ อุปนิสฺสาย วิหาสิ ฯ✎ ร่าง
Vegaḷiṅgaṁ kho, ānanda, gāmanigamaṁ kassapo bhagavā arahaṁ sammāsambuddho upanissāya vihāsi.
And Kassapa, a blessed one, a perfected one, a fully awakened Buddha, lived supported by Vebhaliṅga.
อิธ สุทํ อานนฺท
กสฺสปสฺส ภควโต อรหโต สมฺมาสมฺพุทฺธสฺส อาราโม อโหสิ ฯ✎ ร่าง
Idha sudaṁ, ānanda, kassapassa bhagavato arahato sammāsambuddhassa ārāmo ahosi.
It was here, in fact, that he had his monastery,
อิธ สุทํ อานนฺท กสฺสโป ภควา อรหํ สมฺมาสมฺพุทฺโธ นิสินฺโน ๑-
ภิกฺขุสงฺฆํ โอวทติ ฯ✎ ร่าง
Idha sudaṁ, ānanda, kassapo bhagavā arahaṁ sammāsambuddho nisinnako bhikkhusaṅghaṁ ovadati.
where he advised the mendicant Saṅgha while seated.
เวภฬิเค ๒- โข อานนฺท นิคเม ฆฏิกาโร นาม
กุมฺภกาโร กสฺสปสฺส ภควโต อรหโต สมฺมาสมฺพุทฺธสฺส อุปฏฺฐาโก
อโหสิ อคฺคุปฏฺฐาโก ฯ✎ ร่าง
Vegaḷiṅge kho, ānanda, gāmanigame ghaṭikāro nāma kumbhakāro kassapassa bhagavato arahato sammāsambuddhassa upaṭṭhāko ahosi aggupaṭṭhāko.
The Buddha Kassapa had as chief supporter in Vebhaliṅga a potter named Ghaṭīkāra.
อ้างอิงสยามรัฐ 13.376 · พุทธชยันตี 11.406
ฆฏิการสฺส โข อานนฺท กุมฺภการสฺส
โชติปาโล นาม มาณโว สหาโย อโหสิ ปิยสหาโย ฯ✎ ร่าง
Ghaṭikārassa kho, ānanda, kumbhakārassa jotipālo nāma māṇavo sahāyo ahosi piyasahāyo.
Ghaṭīkāra had a dear friend named Jotipāla, a student.
อถ โข
อานนฺท ฆฏิกาโร กุมฺภกาโร โชติปาลํ มาณวํ อานนฺเตสิ✎ ร่าง
Atha kho, ānanda, ghaṭikāro kumbhakāro jotipālaṁ māṇavaṁ āmantesi:
Then Ghaṭīkāra addressed Jotipāla,
อายาม สมฺม โชติปาล กสฺสปํ ภควนฺตํ อรหนฺตํ สมฺมาสมฺพุทฺธํ
ทสฺสนาย อุปสงฺกมิสฺสาม✎ ร่าง
‘āyāma, samma jotipāla, kassapaṁ bhagavantaṁ arahantaṁ sammāsambuddhaṁ dassanāya upasaṅkamissāma.
‘Come, dear Jotipāla, let’s go to see the Blessed One Kassapa, the perfected one, the fully awakened Buddha.
สาธุสมฺมตญฺหิ เม ตสฺส ภควโต
ทสฺสนํ อรหโต สมฺมาสมฺพุทฺธสฺสาติ ฯ✎ ร่าง
Sādhusammatañhi me tassa bhagavato dassanaṁ arahato sammāsambuddhassā’ti.
For I deem it holy to see that Blessed One.’