‹ กลับ
เอกธรรมสูตร
เล่ม ๑๙ — สังยุตตนิกาย มหาวารวรรค · ข้อ 1306 · สํ.มก. ๑๙/๗๕๙๐ ↗
👁 การแสดงผล
แตะเพื่อเปิด/ปิดแต่ละส่วน
เนื้อความทั้งข้อ
[๑๓๐๖] ดูกรภิกษุทั้งหลาย อานาปานสติ อันภิกษุเจริญแล้ว กระทำให้มากแล้ว อย่างไร ย่อมมีผลมาก มีอานิสงส์มาก? ภิกษุในธรรมวินัยนี้ อยู่ในป่าก็ดี นั่งคู้บัลลังก์ ตั้ง กายตรง ดำรงสติไว้เฉพาะหน้า เธอมีสติหายใจออก มีสติหายใจเข้า เมื่อหายใจออกยาว ก็รู้ชัด ว่าหายใจออกยาว เมื่อหายใจเข้ายาว ก็รู้ชัดว่า หายใจเข้ายาว เมื่อหายใจออกสั้น ก็รู้ชัดว่า หาย ใจออกสั้น เมื่อหายใจเข้าสั้น ก็รู้ชัดว่า หายใจเข้าสั้น ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเป็นผู้รู้แจ้งกาย ทั้งปวงหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเป็นผู้รู้แจ้งกายทั้งปวงหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเป็นผู้ระงับกายสังขารหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเป็นผู้ระงับกายสังขารหายใจ เข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักรู้แจ้งปีติหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักรู้แจ้งปีติหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักรู้แจ้งสุขหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักรู้แจ้งสุขหายใจเข้า ย่อม สำเหนียกว่า เราจักรู้แจ้งจิตสังขารหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักรู้แจ้งจิตสังขารหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเป็นผู้ระงับจิตสังขารหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเป็นผู้ระงับจิต สังขารหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเป็นผู้รู้แจ้งจิตหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจัก เป็นผู้รู้แจ้งจิตหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักทำจิตให้บันเทิงหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักทำจิตให้บันเทิงหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักตั้งจิตมั่นหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักตั้งจิตมั่นหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเปลื้องจิตหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักเปลื้องจิตหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักพิจารณาเห็นโดยความเป็นของไม่เที่ยง หายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักพิจารณาเห็นโดยความเป็นของไม่เที่ยงหายใจเข้า ย่อม สำเหนียกว่า เราจักพิจารณาเห็นโดยความคลายกำหนัดหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจัก พิจารณาเห็นโดยความคลายกำหนัดหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักพิจารณาเห็นโดยความ ดับหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่า เราจักพิจารณาเห็นโดยความดับหายใจเข้า ย่อมสำเหนียกว่า เราจักพิจารณาเห็นโดยความสละคืนหายใจออก ย่อมสำเหนียกว่าเราจักพิจารณาเห็นโดยความสละ คืนหายใจเข้า ดูกรภิกษุทั้งหลาย อานาปานสติ อันภิกษุเจริญแล้ว กระทำให้มากแล้วอย่างนี้แล ย่อมมีผลมากมีอานิสงส์มาก.
เทียบรายประโยค (601 ประโยค)
sn54.1:1.6 #
กถํ ภาวิตา จ ภิกฺขเว อานาปานสฺสติ กถํ พหุลีกตา มหปฺผลา โหติ มหานิสํสา ฯ🤖 AI จับคู่
Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, ānāpānassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated to be very fruitful and beneficial?
sn54.1:1.7 #
อิธ ภิกฺขเว ภิกฺขุ อรญฺญคโต วา รุกฺขมูลคโต วา สุญฺญาคารคโต วา นิสีทติ ปลฺลงฺกํ อาภุชิตฺวา อุชุํ กายํ ปณิธาย ปริมุขํ สตึ อุปฏฺฐเปตฺวา ฯ🤖 AI จับคู่
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.1:1.8 #
โส สโตว อสฺสสติ สโต ๑- ปสฺสสติ🤖 AI จับคู่
So satova assasati, satova passasati.
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out.
sn54.1:2.1 #
ทีฆํ วา อสฺสสนฺโต ทีฆํ อสฺสสามีติ ปชานาติ ทีฆํ วา ปสฺสสนฺโต ทีฆํ ปสฺสสามีติ ปชานาติ ฯ🤖 AI จับคู่
Dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāti;
Breathing in heavily they know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily they know: ‘I’m breathing out heavily.’
sn54.1:2.2 #
รสฺสํ วา อสฺสสนฺโต รสฺสํ อสฺสสามีติ ปชานาติ รสฺสํ วา ปสฺสสนฺโต รสฺสํ ปสฺสสามีติ ปชานาติ ฯ🤖 AI จับคู่
rassaṁ vā assasanto ‘rassaṁ assasāmī’ti pajānāti, rassaṁ vā passasanto ‘rassaṁ passasāmī’ti pajānāti;
When breathing in lightly they know: ‘I’m breathing in lightly.’ Breathing out lightly they know: ‘I’m breathing out lightly.’
sn54.1:2.3 #
สพฺพกายปฏิสํเวที อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ สพฺพกายปฏิสํเวที ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘sabbakāyappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘sabbakāyappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing the whole body.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing the whole body.’
sn54.1:2.4 #
ปสฺสมฺภยํ กายสงฺขารํ อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ปสฺสมฺภยํ กายสงฺขารํ ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in stilling the physical process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out stilling the physical process.’
sn54.1:3.1 #
ปีติปฏิสํเวที อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ปีติปฏิสํเวที ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘Pītippaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘pītippaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing rapture.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing rapture.’
อ้างอิงPTS 5.312 · สยามรัฐ 19.395
sn54.1:3.2 #
สุขปฏิสํเวที อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ สุขปฏิสํเวที ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘sukhappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘sukhappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing bliss.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing bliss.’
sn54.1:3.3 #
จิตฺตสงฺขารปฏิสํเวที อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ @เชิงอรรถ: ๑ ม. ยุ. สโตว ฯ เอวมุปริปิ ฯ จิตฺตสงฺขารปฏิสํเวที ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘cittasaṅkhārappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘cittasaṅkhārappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing the mental process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing the mental process.’
sn54.1:3.4 #
ปสฺสมฺภยํ จิตฺตสงฺขารํ อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ปสฺสมฺภยํ จิตฺตสงฺขารํ ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘passambhayaṁ cittasaṅkhāraṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘passambhayaṁ cittasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in stilling the mental process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out stilling the mental process.’
sn54.1:4.1 #
จิตฺตปฏิสํเวที อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ จิตฺตปฏิสํเวที ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘Cittappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘cittappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing the mind.’
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.383
sn54.1:4.2 #
อภิปฺปโมทยํ จิตฺตํ อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ อภิปฺปโมทยํ จิตฺตํ ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘abhippamodayaṁ cittaṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘abhippamodayaṁ cittaṁ passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in gladdening the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out gladdening the mind.’
sn54.1:4.3 #
สมาทหํ จิตฺตํ อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ สมาทหํ จิตฺตํ ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘samādahaṁ cittaṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘samādahaṁ cittaṁ passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in immersing the mind in samādhi.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out immersing the mind in samādhi.’
sn54.1:4.4 #
วิโมจยํ จิตฺตํ อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ วิโมจยํ จิตฺตํ ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘vimocayaṁ cittaṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘vimocayaṁ cittaṁ passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in freeing the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out freeing the mind.’
sn54.1:4.5 #
อนิจฺจานุปสฺสี อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ🤖 AI จับคู่
‘aniccānupassī assasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing impermanence.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing impermanence.’
sn54.1:5.1 #
อนิจฺจานุปสฺสี ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘Aniccānupassī passasissāmī’ti sikkhati;
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.92
sn54.1:5.2 #
วิราคานุปสฺสี อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ วิราคานุปสฺสี ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘virāgānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘virāgānupassī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing fading away.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing fading away.’
sn54.1:5.3 #
นิโรธานุปสฺสี อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ นิโรธานุปสฺสี ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ🤖 AI จับคู่
‘nirodhānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘nirodhānupassī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing cessation.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing cessation.’
sn54.1:6.1 #
🤖 AI จับคู่
Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, ānāpānassati evaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā”ti.
Mindfulness of breathing, when developed and cultivated in this way, is very fruitful and beneficial.”
sn54.1:6.2 #
Paṭhamaṁ.
sn54.2:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.2
Linked Discourses 54.2
sn54.2:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.2:0.3 #
Bojjhaṅgasutta
Awakening Factors
sn54.2:1.1 #
“Ānāpānassati, bhikkhave, bhāvitā bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā.
“Mendicants, when mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial.
อ้างอิงPTS 5.313 · สยามรัฐ 19.396
sn54.2:1.2 #
Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, ānāpānassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated to be very fruitful and beneficial?
sn54.2:1.3 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu ānāpānassatisahagataṁ satisambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ,
It’s when a mendicant develops mindfulness of breathing together with the awakening factors of mindfulness,
sn54.2:1.4 #
ānāpānassatisahagataṁ dhammavicayasambojjhaṅgaṁ bhāveti …pe…
investigation of principles, energy, rapture, tranquility, immersion,
sn54.2:1.5 #
ānāpānassatisahagataṁ upekkhāsambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ.
and equanimity, which rely on seclusion, fading away, and cessation, and ripen as letting go.
sn54.2:1.6 #
Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, ānāpānassati evaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā”ti.
Mindfulness of breathing, when developed and cultivated in this way, is very fruitful and beneficial.”
sn54.2:1.7 #
Dutiyaṁ.
sn54.3:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.3
Linked Discourses 54.3
sn54.3:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.3:0.3 #
Suddhikasutta
Plain Version
sn54.3:1.1 #
“Ānāpānassati, bhikkhave, bhāvitā bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā.
“Mendicants, when mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial.
sn54.3:1.2 #
Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, ānāpānassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated to be very fruitful and beneficial?
sn54.3:1.3 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.3:1.4 #
So satova assasati, satova passasati …pe…
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. …
sn54.3:1.5 #
ปฏินิสฺสคฺคานุปสฺสี อสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ปฏินิสฺสคฺคานุปสฺสี ปสฺสสิสฺสามีติ สิกฺขติ ฯ🤖 AI จับคู่
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.3:1.6 #
เอวํ ภาวิตา โข ภิกฺขเว อานาปานสฺสติ เอวํ พหุลีกตา มหปฺผลา โหติ มหานิสํสาติ ฯ🤖 AI จับคู่
Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, ānāpānassati evaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā”ti.
Mindfulness of breathing, when developed and cultivated in this way, is very fruitful and beneficial.”
sn54.3:1.7 #
Tatiyaṁ.
sn54.4:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.4
Linked Discourses 54.4
sn54.4:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.4:0.3 #
Paṭhamaphalasutta
Fruits (1st)
sn54.4:1.1 #
“Ānāpānassati, bhikkhave, bhāvitā bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā.
“Mendicants, when mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial.
อ้างอิงPTS 5.314 · สยามรัฐ 19.397 · ฉัฏฐสังคายนา 27.384 · พุทธชยันตี 17.2.94
sn54.4:1.2 #
Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, ānāpānassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated to be very fruitful and beneficial?
sn54.4:1.3 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.4:1.4 #
So satova assasati, satova passasati …pe…
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. …
sn54.4:1.5 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.4:1.6 #
Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, ānāpānassati evaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā.
Mindfulness of breathing, when developed and cultivated in this way, is very fruitful and beneficial.
sn54.4:1.7 #
Evaṁ bhāvitāya kho, bhikkhave, ānāpānassatiyā evaṁ bahulīkatāya dvinnaṁ phalānaṁ aññataraṁ phalaṁ pāṭikaṅkhaṁ—
When mindfulness of breathing is developed and cultivated in this way you can expect one of two results:
sn54.4:1.8 #
diṭṭheva dhamme aññā, sati vā upādisese anāgāmitā”ti.
enlightenment in this very life, or if there’s residue left behind, non-return.”
sn54.4:1.9 #
Catutthaṁ.
sn54.5:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.5
Linked Discourses 54.5
sn54.5:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.5:0.3 #
Dutiyaphalasutta
Fruits (2nd)
sn54.5:1.1 #
“Ānāpānassati, bhikkhave, bhāvitā bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā.
“Mendicants, when mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial.
sn54.5:1.2 #
Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, ānāpānassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated to be very fruitful and beneficial?
sn54.5:1.3 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.5:1.4 #
So satova assasati, satova passasati …pe…
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. …
sn54.5:1.5 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.5:1.6 #
Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, ānāpānassati evaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā.
Mindfulness of breathing, when developed and cultivated in this way, is very fruitful and beneficial.
sn54.5:2.1 #
Evaṁ bhāvitāya kho, bhikkhave, ānāpānassatiyā evaṁ bahulīkatāya satta phalā sattānisaṁsā pāṭikaṅkhā.
When mindfulness of breathing is developed and cultivated in this way you can expect seven fruits and benefits.
อ้างอิงสยามรัฐ 19.398 · ฉัฏฐสังคายนา 27.385
sn54.5:2.2 #
Katame satta phalā sattānisaṁsā?
What seven?
sn54.5:2.3 #
Diṭṭheva dhamme paṭikacca aññaṁ ārādheti;
You attain enlightenment early on in this very life.
sn54.5:2.4 #
no ce diṭṭheva dhamme paṭikacca aññaṁ ārādheti.
sn54.5:2.5 #
Atha maraṇakāle aññaṁ ārādheti;
If not, you attain enlightenment at the time of death.
sn54.5:2.6 #
no ce diṭṭheva dhamme paṭikacca aññaṁ ārādheti, no ce maraṇakāle aññaṁ ārādheti.
sn54.5:2.7 #
Atha pañcannaṁ orambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ parikkhayā antarāparinibbāyī hoti …
If not, with the ending of the five lower fetters you’re extinguished in between one life and the next …
sn54.5:2.8 #
upahaccaparinibbāyī hoti …
you’re extinguished upon landing …
sn54.5:2.9 #
asaṅkhāraparinibbāyī hoti …
you’re extinguished without extra effort …
sn54.5:2.10 #
sasaṅkhāraparinibbāyī hoti …
you’re extinguished with extra effort …
sn54.5:2.11 #
uddhaṁsoto hoti akaniṭṭhagāmī—
you head upstream, going to the Akaniṭṭha realm …
sn54.5:2.12 #
evaṁ bhāvitāya kho, bhikkhave, ānāpānassatiyā evaṁ bahulīkatāya ime satta phalā sattānisaṁsā pāṭikaṅkhā”ti.
When mindfulness of breathing is developed and cultivated in this way you can expect these seven fruits and benefits.”
sn54.5:2.13 #
Pañcamaṁ.
sn54.6:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.6
Linked Discourses 54.6
sn54.6:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.6:0.3 #
Ariṭṭhasutta
With Ariṭṭha
sn54.6:1.1 #
Sāvatthinidānaṁ.
At Sāvatthī.
อ้างอิงPTS 5.315 · พุทธชยันตี 17.2.96
sn54.6:1.2 #
Tatra kho bhagavā …pe… etadavoca:
There the Buddha … said:
sn54.6:1.3 #
“bhāvetha no tumhe bhikkhave, ānāpānassatin”ti?
“Mendicants, do you develop mindfulness of breathing?”
sn54.6:1.4 #
Evaṁ vutte, āyasmā ariṭṭho bhagavantaṁ etadavoca:
When he said this, Venerable Ariṭṭha said to him:
sn54.6:1.5 #
“ahaṁ kho, bhante, bhāvemi ānāpānassatin”ti.
“Sir, I develop mindfulness of breathing.”
sn54.6:1.6 #
“Yathā kathaṁ pana tvaṁ, ariṭṭha, bhāvesi ānāpānassatin”ti?
“But mendicant, how do you develop it?”
sn54.6:1.7 #
“Atītesu me, bhante, kāmesu kāmacchando pahīno, anāgatesu me kāmesu kāmacchando vigato, ajjhattabahiddhā ca me dhammesu paṭighasaññā suppaṭivinītā.
“Sir, I’ve given up desire for sensual pleasures of the past. I’m rid of desire for sensual pleasures of the future. And I have eliminated perception of aversion regarding phenomena internally and externally.
sn54.6:1.8 #
So satova assasissāmi, satova passasissāmi.
Just mindful, I will breathe in. Mindful, I will breathe out.
sn54.6:1.9 #
Evaṁ khvāhaṁ, bhante, bhāvemi ānāpānassatin”ti.
That’s how I develop mindfulness of breathing.”
sn54.6:2.1 #
“‘Atthesā, ariṭṭha, ānāpānassati, nesā natthī’ti vadāmi.
“That is mindfulness of breathing, Ariṭṭha; I don’t deny it.
sn54.6:2.2 #
Api ca, ariṭṭha, yathā ānāpānassati vitthārena paripuṇṇā hoti
But as to how mindfulness of breathing is fulfilled in detail,
sn54.6:2.3 #
taṁ suṇāhi, sādhukaṁ manasi karohi; bhāsissāmī”ti.
listen and apply your mind well, I will speak.”
sn54.6:2.4 #
“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā ariṭṭho bhagavato paccassosi.
“Yes, sir,” Ariṭṭha replied.
sn54.6:2.5 #
Bhagavā etadavoca:
The Buddha said this:
sn54.6:3.1 #
“Kathañca, ariṭṭha, ānāpānassati vitthārena paripuṇṇā hoti?
“And how is mindfulness of breathing fulfilled in detail?
อ้างอิงสยามรัฐ 19.399
sn54.6:3.2 #
Idha, ariṭṭha, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.6:3.3 #
So satova assasati, satova passasati.
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out.
sn54.6:3.4 #
Dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti …pe…
Breathing in heavily they know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily they know: ‘I’m breathing out heavily.’ …
sn54.6:3.5 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.6:3.6 #
Evaṁ kho, ariṭṭha, ānāpānassati vitthārena paripuṇṇā hotī”ti.
This is how mindfulness of breathing is fulfilled in detail.”
sn54.6:3.7 #
Chaṭṭhaṁ.
sn54.7:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.7
Linked Discourses 54.7
sn54.7:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.7:0.3 #
Mahākappinasutta
About Mahākappina
sn54.7:1.1 #
Sāvatthinidānaṁ.
At Sāvatthī.
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.386
sn54.7:1.2 #
Tena kho pana samayena āyasmā mahākappino bhagavato avidūre nisinno hoti pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
Now at that time Venerable Mahākappina was sitting not far from the Buddha, cross-legged, his body set straight, and mindfulness brought to the present.
sn54.7:1.3 #
Addasā kho bhagavā āyasmantaṁ mahākappinaṁ avidūre nisinnaṁ pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
The Buddha saw him,
sn54.7:1.4 #
Disvāna bhikkhū āmantesi:
and addressed the mendicants:
sn54.7:2.1 #
“Passatha no tumhe, bhikkhave, etassa bhikkhuno kāyassa iñjitattaṁ vā phanditattaṁ vā”ti?
“Mendicants, do you see any disturbance or trembling in that mendicant’s body?”
อ้างอิงPTS 5.316
sn54.7:2.2 #
“Yadāpi mayaṁ, bhante, taṁ āyasmantaṁ passāma saṅghamajjhe vā nisinnaṁ ekaṁ vā raho nisinnaṁ, tadāpi mayaṁ tassa āyasmato na passāma kāyassa iñjitattaṁ vā phanditattaṁ vā”ti.
“Sir, whenever we see that mendicant meditating—whether in the middle of the Saṅgha or alone in private—we never see any disturbance or trembling in his body.”
sn54.7:3.1 #
“Yassa, bhikkhave, samādhissa bhāvitattā bahulīkatattā neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, tassa so, bhikkhave, bhikkhu samādhissa nikāmalābhī akicchalābhī akasiralābhī.
“Mendicants, when an immersion has been developed and cultivated there’s no disturbance or trembling of the body or mind. That mendicant gets such immersion when he wants, without trouble or difficulty.
อ้างอิงสยามรัฐ 19.400 · พุทธชยันตี 17.2.98
sn54.7:3.2 #
Katamassa ca, bhikkhave, samādhissa bhāvitattā bahulīkatattā neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā?
And what is that immersion?
sn54.7:4.1 #
Ānāpānassatisamādhissa, bhikkhave, bhāvitattā bahulīkatattā neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā.
When immersion due to mindfulness of breathing has been developed and cultivated there’s no disturbance or trembling of the body or mind.
sn54.7:4.2 #
Kathaṁ bhāvite ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhimhi kathaṁ bahulīkate neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā?
And how is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated in such a way?
sn54.7:5.1 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.7:5.2 #
So satova assasati, satova passasati …pe…
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. …
sn54.7:5.3 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.7:5.4 #
Evaṁ bhāvite ca kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhimhi evaṁ bahulīkate neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā”ti.
That’s how immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated so that there’s no disturbance or trembling of the body or mind.”
sn54.7:5.5 #
Sattamaṁ.
sn54.8:10.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.8
Linked Discourses 54.8
sn54.8:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.8:0.3 #
Padīpopamasutta
The Simile of the Lamp
sn54.8:1.1 #
“Ānāpānassatisamādhi, bhikkhave, bhāvito bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso.
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial.
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.387
sn54.8:1.2 #
Kathaṁ bhāvito ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso?
How so?
sn54.8:2.1 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
อ้างอิงPTS 5.317 · สยามรัฐ 19.401
sn54.8:2.2 #
So satova assasati, satova passasati.
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out.
sn54.8:2.3 #
Dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti …pe…
Breathing in heavily they know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily they know: ‘I’m breathing out heavily.’ …
sn54.8:2.4 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.8:2.5 #
Evaṁ bhāvito kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi evaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso.
That’s how immersion due to mindfulness of breathing, when developed and cultivated, is very fruitful and beneficial.
sn54.8:3.1 #
Ahampi sudaṁ, bhikkhave, pubbeva sambodhā anabhisambuddho bodhisattova samāno iminā vihārena bahulaṁ viharāmi.
Before my awakening—when I was still unawakened but intent on awakening—I too usually practiced this kind of meditation.
sn54.8:3.2 #
Tassa mayhaṁ, bhikkhave, iminā vihārena bahulaṁ viharato neva kāyo kilamati na cakkhūni;
And while I was usually practicing this kind of meditation neither my body nor my eyes became fatigued.
sn54.8:3.3 #
anupādāya ca me āsavehi cittaṁ vimucci.
And my mind was freed from defilements by not grasping.
sn54.8:4.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.100
sn54.8:4.2 #
‘neva me kāyo kilameyya na cakkhūni, anupādāya ca me āsavehi cittaṁ vimucceyyā’ti,
‘May neither my body nor my eyes became fatigued. And may my mind be freed from the defilements by not grasping.’
sn54.8:4.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:5.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:5.2 #
‘ye me gehasitā sarasaṅkappā te pahīyeyyun’ti,
‘May I give up memories and thoughts tied to domestic life.’
sn54.8:5.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:6.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:6.2 #
‘appaṭikūle paṭikūlasaññī vihareyyan’ti,
‘May I meditate perceiving the repulsive in the unrepulsive.’
sn54.8:6.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:7.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงสยามรัฐ 19.402 · ฉัฏฐสังคายนา 27.388
sn54.8:7.2 #
‘paṭikūle appaṭikūlasaññī vihareyyan’ti,
‘May I meditate perceiving the unrepulsive in the repulsive.’
sn54.8:7.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:8.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:8.2 #
‘paṭikūle ca appaṭikūle ca paṭikūlasaññī vihareyyan’ti,
‘May I meditate perceiving the repulsive in the unrepulsive and the repulsive.’
sn54.8:8.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:9.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงPTS 5.318
sn54.8:9.2 #
‘paṭikūle ca appaṭikūle ca appaṭikūlasaññī vihareyyan’ti,
‘May I meditate perceiving the unrepulsive in the repulsive and the unrepulsive.’
sn54.8:9.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:10.2 #
‘appaṭikūlañca paṭikūlañca tadubhayaṁ abhinivajjetvā upekkhako vihareyyaṁ sato sampajāno’ti,
‘May I meditate staying equanimous, mindful and aware, shunning both the repulsive and the unrepulsive.’
sn54.8:10.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:11.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:11.2 #
‘vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘Quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, may I enter and remain in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected.’
sn54.8:11.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:12.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:12.2 #
‘vitakkavicārānaṁ vūpasamā ajjhattaṁ sampasādanaṁ cetaso ekodibhāvaṁ avitakkaṁ avicāraṁ samādhijaṁ pītisukhaṁ dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘As the placing of the mind and keeping it connected are stilled, may I enter and remain in the second absorption, which has the rapture and bliss born of immersion, with internal clarity and mind at one, without placing the mind and keeping it connected.’
sn54.8:12.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:13.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงสยามรัฐ 19.403
sn54.8:13.2 #
‘pītiyā ca virāgā upekkhako ca vihareyyaṁ sato ca sampajāno, sukhañca kāyena paṭisaṁvedeyyaṁ, yaṁ taṁ ariyā ācikkhanti—upekkhako satimā sukhavihārīti tatiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘With the fading away of rapture, may I enter and remain in the third absorption, where I will meditate with equanimity, mindful and aware, personally experiencing the bliss of which the noble ones declare, “Equanimous and mindful, one meditates in bliss.”’
sn54.8:13.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:14.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.389
sn54.8:14.2 #
‘sukhassa ca pahānā dukkhassa ca pahānā pubbeva somanassadomanassānaṁ atthaṅgamā adukkhamasukhaṁ upekkhāsatipārisuddhiṁ catutthaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘With the giving up of pleasure and pain, and the ending of former happiness and sadness, may I enter and remain in the fourth absorption, without pleasure or pain, with pure equanimity and mindfulness.’
sn54.8:14.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:15.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.102
sn54.8:15.2 #
‘sabbaso rūpasaññānaṁ samatikkamā paṭighasaññānaṁ atthaṅgamā nānattasaññānaṁ amanasikārā ananto ākāsoti ākāsānañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘Going totally beyond perceptions of form, with the disappearance of perceptions of impingement, not focusing on perceptions of diversity, aware that “space is infinite”, may I enter and remain in the dimension of infinite space.’
sn54.8:15.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:16.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงPTS 5.319
sn54.8:16.2 #
‘sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that “consciousness is infinite”, may I enter and remain in the dimension of infinite consciousness.’
sn54.8:16.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:17.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:17.2 #
‘sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that “there is nothing at all”, may I enter and remain in the dimension of nothingness.’
sn54.8:17.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:18.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
อ้างอิงสยามรัฐ 19.404
sn54.8:18.2 #
‘sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘Going totally beyond the dimension of nothingness, may I enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.’
sn54.8:18.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:19.1 #
Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya:
Now, a mendicant might wish:
sn54.8:19.2 #
‘sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja vihareyyan’ti,
‘Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, may I enter and remain in the cessation of perception and feeling.’
sn54.8:19.3 #
ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo.
So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.8:20.1 #
Evaṁ bhāvite kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhimhi evaṁ bahulīkate, sukhañce vedanaṁ vedayati, sā ‘aniccā’ti pajānāti, ‘anajjhositā’ti pajānāti, ‘anabhinanditā’ti pajānāti;
When immersion due to mindfulness of breathing has been developed and cultivated in this way, if they feel a pleasant feeling, they understand that it’s impermanent, that they’re not attached to it, and that they don’t take pleasure in it.
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.390
sn54.8:20.2 #
dukkhañce vedanaṁ vedayati, sā ‘aniccā’ti pajānāti, ‘anajjhositā’ti pajānāti, ‘anabhinanditā’ti pajānāti;
If they feel a painful feeling, they understand that it’s impermanent, that they’re not attached to it, and that they don’t take pleasure in it.
sn54.8:20.3 #
adukkhamasukhañce vedanaṁ vedayati, ‘sā aniccā’ti pajānāti, ‘anajjhositā’ti pajānāti, ‘anabhinanditā’ti pajānāti.
If they feel a neutral feeling, they understand that it’s impermanent, that they’re not attached to it, and that they don’t take pleasure in it.
sn54.8:21.1 #
Sukhañce vedanaṁ vedayati, visaṁyutto naṁ vedayati;
If they feel a pleasant feeling, they feel it detached.
sn54.8:21.2 #
dukkhañce vedanaṁ vedayati, visaṁyutto naṁ vedayati;
If they feel a painful feeling, they feel it detached.
sn54.8:21.3 #
adukkhamasukhañce vedanaṁ vedayati, visaṁyutto naṁ vedayati.
If they feel a neutral feeling, they feel it detached.
sn54.8:21.4 #
So kāyapariyantikaṁ vedanaṁ vedayamāno ‘kāyapariyantikaṁ vedanaṁ vedayāmī’ti pajānāti, jīvitapariyantikaṁ vedanaṁ vedayamāno ‘jīvitapariyantikaṁ vedanaṁ vedayāmī’ti pajānāti,
Feeling the end of the body draw close, they understand: ‘I feel the end of the body draw close.’ Feeling the end of life draw close, they understand: ‘I feel the end of life draw close.’
sn54.8:21.5 #
‘kāyassa bhedā uddhaṁ jīvitapariyādānā idheva sabbavedayitāni anabhinanditāni sītībhavissantī’ti pajānāti.
They understand: ‘When my body breaks up and my life has come to an end, everything that’s felt, since I no longer take pleasure in it, will become cool right here.’
sn54.8:22.1 #
Seyyathāpi, bhikkhave, telañca paṭicca, vaṭṭiñca paṭicca telappadīpo jhāyeyya,
Suppose an oil lamp depended on oil and a wick to burn.
อ้างอิงPTS 5.320 · สยามรัฐ 19.405
sn54.8:22.2 #
tasseva telassa ca vaṭṭiyā ca pariyādānā anāhāro nibbāyeyya;
As the oil and the wick are used up, it would be extinguished due to not being fed.
sn54.8:22.3 #
evameva kho, bhikkhave, bhikkhu kāyapariyantikaṁ vedanaṁ vedayamāno ‘kāyapariyantikaṁ vedanaṁ vedayāmī’ti pajānāti, jīvitapariyantikaṁ vedanaṁ vedayamāno ‘jīvitapariyantikaṁ vedanaṁ vedayāmī’ti pajānāti,
In the same way, feeling the end of the body draw close, they understand: ‘I feel the end of the body draw close.’ Feeling the end of life draw close, they understand: ‘I feel the end of life draw close.’
sn54.8:22.4 #
‘kāyassa bhedā uddhaṁ jīvitapariyādānā idheva sabbavedayitāni anabhinanditāni sītībhavissantī’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘When my body breaks up and my life has come to an end, everything that’s felt, since I no longer take pleasure in it, will become cool right here.’”
sn54.8:22.5 #
Aṭṭhamaṁ.
sn54.9:1.1 #
Evaṁ me sutaṁ—
So I have heard.
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.104
sn54.9:0.3 #
Vesālīsutta
At Vesālī
sn54.9:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.9
Linked Discourses 54.9
sn54.9:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.9:1.2 #
ekaṁ samayaṁ bhagavā vesāliyaṁ viharati mahāvane kūṭāgārasālāyaṁ.
At one time the Buddha was staying near Vesālī, at the Great Wood, in the hall with the peaked roof.
sn54.9:1.3 #
Tena kho pana samayena bhagavā bhikkhūnaṁ anekapariyāyena asubhakathaṁ katheti, asubhāya vaṇṇaṁ bhāsati, asubhabhāvanāya vaṇṇaṁ bhāsati.
Now at that time the Buddha spoke in many ways to the mendicants about the meditation on ugliness. He praised the meditation on ugliness and its development.
sn54.9:2.1 #
Atha kho bhagavā bhikkhū āmantesi:
Then the Buddha said to the mendicants,
sn54.9:2.2 #
“icchāmahaṁ, bhikkhave, aḍḍhamāsaṁ paṭisallīyituṁ.
“Mendicants, I wish to go on retreat for a fortnight.
sn54.9:2.3 #
Nāmhi kenaci upasaṅkamitabbo, aññatra ekena piṇḍapātanīhārakenā”ti.
No-one should approach me, except for the one who brings my almsfood.”
sn54.9:2.4 #
“Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paṭissutvā nāssudha koci bhagavantaṁ upasaṅkamati, aññatra ekena piṇḍapātanīhārakena.
“Yes, sir,” replied those mendicants. And no-one approached him, except for the one who brought the almsfood.
sn54.9:3.1 #
Atha kho te bhikkhū:
Then those mendicants thought,
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.391
sn54.9:3.2 #
“bhagavā anekapariyāyena asubhakathaṁ katheti, asubhāya vaṇṇaṁ bhāsati, asubhabhāvanāya vaṇṇaṁ bhāsatī”ti anekākāravokāraṁ asubhabhāvanānuyogamanuyuttā viharanti.
“The Buddha spoke in many ways about the meditation on ugliness. He praised the meditation on ugliness and its development.” They committed themselves to developing the many different facets of the meditation on ugliness.
sn54.9:3.3 #
Te iminā kāyena aṭṭīyamānā harāyamānā jigucchamānā satthahārakaṁ pariyesanti.
Becoming horrified, repelled, and disgusted with this body, they looked for a suicide weapon.
sn54.9:3.4 #
Dasapi bhikkhū ekāhena satthaṁ āharanti, vīsampi …pe… tiṁsampi bhikkhū ekāhena satthaṁ āharanti.
Each day ten, twenty, or thirty mendicants committed suicide.
sn54.9:4.1 #
Atha kho bhagavā tassa aḍḍhamāsassa accayena paṭisallānā vuṭṭhito āyasmantaṁ ānandaṁ āmantesi:
Then after a fortnight had passed, the Buddha came out of retreat and addressed Ānanda,
อ้างอิงPTS 5.321 · สยามรัฐ 19.406
sn54.9:4.2 #
“kiṁ nu kho, ānanda, tanubhūto viya bhikkhusaṅgho”ti?
“Ānanda, why does the mendicant Saṅgha seem so diminished?”
sn54.9:4.3 #
“Tathā hi pana, bhante, ‘bhagavā bhikkhūnaṁ anekapariyāyena asubhakathaṁ katheti, asubhāya vaṇṇaṁ bhāsati, asubhabhāvanāya vaṇṇaṁ bhāsatī’ti anekākāravokāraṁ asubhabhāvanānuyogamanuyuttā viharanti.
Ānanda told the Buddha all that had happened, and said,
sn54.9:4.4 #
Te iminā kāyena aṭṭīyamānā harāyamānā jigucchamānā satthahārakaṁ pariyesanti.
sn54.9:4.5 #
Dasapi bhikkhū ekāhena satthaṁ āharanti, vīsampi bhikkhū … tiṁsampi bhikkhū ekāhena satthaṁ āharanti.
sn54.9:4.6 #
Sādhu, bhante, bhagavā aññaṁ pariyāyaṁ ācikkhatu yathāyaṁ bhikkhusaṅgho aññāya saṇṭhaheyyā”ti.
“Sir, please explain another way the mendicant Saṅgha might be settled in enlightenment.”
sn54.9:5.1 #
“Tenahānanda, yāvatikā bhikkhū vesāliṁ upanissāya viharanti te sabbe upaṭṭhānasālāyaṁ sannipātehī”ti.
“Well then, Ānanda, gather all the mendicants staying in the vicinity of Vesālī together in the assembly hall.”
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.106
sn54.9:5.2 #
“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā ānando bhagavato paṭissutvā yāvatikā bhikkhū vesāliṁ upanissāya viharanti te sabbe upaṭṭhānasālāyaṁ sannipātetvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ etadavoca:
“Yes, sir,” replied Ānanda. He did what the Buddha asked, went up to him, and said,
sn54.9:5.3 #
“sannipatito, bhante, bhikkhusaṅgho.
“Sir, the mendicant Saṅgha has assembled.
sn54.9:5.4 #
Yassadāni, bhante, bhagavā kālaṁ maññatī”ti.
Please, sir, come at your convenience.”
sn54.9:6.1 #
Atha kho bhagavā yena upaṭṭhānasālā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā paññatte āsane nisīdi.
Then the Buddha went to the assembly hall, sat down on the seat spread out,
อ้างอิงสยามรัฐ 19.407
sn54.9:6.2 #
Nisajja kho bhagavā bhikkhū āmantesi:
and addressed the mendicants:
sn54.9:6.3 #
“ayampi kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato santo ceva paṇīto ca asecanako ca sukho ca vihāro uppannuppanne ca pāpake akusale dhamme ṭhānaso antaradhāpeti vūpasameti.
“Mendicants, when this immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s peaceful and sublime, a delectable and blissful meditation. And it disperses and settles unskillful qualities on the spot whenever they arise.
sn54.9:7.1 #
Seyyathāpi, bhikkhave, gimhānaṁ pacchime māse ūhataṁ rajojallaṁ, tamenaṁ mahāakālamegho ṭhānaso antaradhāpeti vūpasameti;
In the last month of summer, when the dust and dirt is stirred up, a large storm out of season disperses and settles it on the spot.
อ้างอิงPTS 5.322 · ฉัฏฐสังคายนา 27.392
sn54.9:7.2 #
evameva kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato santo ceva paṇīto ca asecanako ca sukho ca vihāro uppannuppanne ca pāpake akusale dhamme ṭhānaso antaradhāpeti vūpasameti.
In the same way, when this immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s peaceful and sublime, a delectable and blissful meditation. And it disperses and settles unskillful qualities on the spot whenever they arise.
sn54.9:7.3 #
Kathaṁ bhāvito ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato santo ceva paṇīto ca asecanako ca sukho ca vihāro uppannuppanne ca pāpake akusale dhamme ṭhānaso antaradhāpeti vūpasameti?
And how is it so developed and cultivated?
sn54.9:8.1 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
อ้างอิงสยามรัฐ 19.408
sn54.9:8.2 #
So satova assasati, satova passasati …pe…
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. …
sn54.9:8.3 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.9:8.4 #
Evaṁ bhāvito kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi evaṁ bahulīkato santo ceva paṇīto ca asecanako ca sukho ca vihāro uppannuppanne ca pāpake akusale dhamme ṭhānaso antaradhāpeti vūpasametī”ti.
That’s how this immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated so that it’s peaceful and sublime, a delectable and blissful meditation. And it disperses and settles unskillful qualities on the spot whenever they arise.”
sn54.9:8.5 #
Navamaṁ.
sn54.10:6.5 #
vedanāsu vedanānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of feelings—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.10
Linked Discourses 54.10
sn54.10:0.2 #
1. Ekadhammavagga
1. One Thing
sn54.10:0.3 #
Kimilasutta
With Kimbila
sn54.10:1.1 #
Evaṁ me sutaṁ—
So I have heard.
sn54.10:1.2 #
ekaṁ samayaṁ bhagavā kimilāyaṁ viharati veḷuvane.
At one time the Buddha was staying near Kimbilā in the Freshwater Mangrove Wood.
sn54.10:1.3 #
Tatra kho bhagavā āyasmantaṁ kimilaṁ āmantesi:
Then the Buddha said to Venerable Kimbila,
sn54.10:1.4 #
“kathaṁ bhāvito nu kho, kimila, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso”ti?
“Kimbila, how is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated so that it is very fruitful and beneficial?”
sn54.10:2.1 #
Evaṁ vutte, āyasmā kimilo tuṇhī ahosi.
When he said this, Kimbila kept silent.
sn54.10:2.2 #
Dutiyampi kho bhagavā …pe…
For a second time …
sn54.10:2.3 #
tatiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ kimilaṁ āmantesi:
And for a third time, the Buddha said to him,
sn54.10:2.4 #
“kathaṁ bhāvito nu kho, kimila, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso”ti?
“How is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated so that it is very fruitful and beneficial?”
sn54.10:2.5 #
Tatiyampi kho āyasmā kimilo tuṇhī ahosi.
And a second time and a third time Kimbila kept silent.
sn54.10:3.1 #
Evaṁ vutte, āyasmā ānando bhagavantaṁ etadavoca:
When he said this, Venerable Ānanda said to the Buddha,
อ้างอิงPTS 5.323 · พุทธชยันตี 17.2.108
sn54.10:3.2 #
“etassa, bhagavā, kālo; etassa, sugata, kālo.
“Now is the time, Blessed One! Now is the time, Holy One!
sn54.10:3.3 #
Yaṁ bhagavā ānāpānassatisamādhiṁ bhāseyya, bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
Let the Buddha speak on immersion due to mindfulness of breathing. The mendicants will listen and remember it.”
sn54.10:4.1 #
“Tenahānanda, suṇāhi, sādhukaṁ manasi karohi; bhāsissāmī”ti.
“Well then, Ānanda, listen and apply your mind well, I will speak.”
อ้างอิงสยามรัฐ 19.409 · ฉัฏฐสังคายนา 27.393
sn54.10:4.2 #
“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā ānando bhagavato paccassosi.
“Yes, sir,” Ānanda replied.
sn54.10:4.3 #
Bhagavā etadavoca:
The Buddha said this:
sn54.10:4.4 #
“kathaṁ bhāvito ca, ānanda, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso?
“Ānanda, how is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated so that it is very fruitful and beneficial?
sn54.10:4.5 #
Idhānanda, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.10:4.6 #
So satova assasati, satova passasati …pe…
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. …
sn54.10:4.7 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.10:4.8 #
Evaṁ bhāvito kho, ānanda, ānāpānassatisamādhi evaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso.
That’s how immersion due to mindfulness of breathing, when developed and cultivated, is very fruitful and beneficial.
sn54.10:5.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāti;
There’s a time when a mendicant is breathing in heavily, and they know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily they know: ‘I’m breathing out heavily.’
sn54.10:5.2 #
rassaṁ vā assasanto ‘rassaṁ assasāmī’ti pajānāti, rassaṁ vā passasanto ‘rassaṁ passasāmī’ti pajānāti;
When breathing in lightly they know: ‘I’m breathing in lightly.’ Breathing out lightly they know: ‘I’m breathing out lightly.’
sn54.10:5.3 #
‘sabbakāyappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘sabbakāyappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing the whole body.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing the whole body.’
sn54.10:5.4 #
‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati—
They practice like this: ‘I’ll breathe in stilling the physical process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out stilling the physical process.’
sn54.10:5.5 #
kāye kāyānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the body—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:5.6 #
Taṁ kissa hetu?
Why is that?
sn54.10:5.7 #
Kāyaññatarāhaṁ, ānanda, etaṁ vadāmi yadidaṁ—assāsapassāsaṁ.
Because the breath is a certain aspect of the body, I say.
sn54.10:5.8 #
Tasmātihānanda, kāye kāyānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the body—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:6.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu ‘pītippaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘pītippaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
There’s a time when a mendicant practices like this: ‘I’ll breathe in experiencing rapture.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing rapture.’
อ้างอิงPTS 5.324 · สยามรัฐ 19.410
sn54.10:6.2 #
‘sukhappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘sukhappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing bliss.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing bliss.’
sn54.10:6.3 #
‘cittasaṅkhārappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘cittasaṅkhārappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
They practice like this: ‘I’ll breathe in experiencing the the mental process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing the the mental process.’
sn54.10:6.4 #
‘passambhayaṁ cittasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati—
They practice like this: ‘I’ll breathe in stilling the mental process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out stilling the mental process.’
sn54.10:6.6 #
Taṁ kissa hetu?
Why is that?
sn54.10:6.7 #
Vedanāññatarāhaṁ, ānanda, etaṁ vadāmi, yadidaṁ—assāsapassāsānaṁ sādhukaṁ manasikāraṁ.
Because careful application of mind to the in-breaths and out-breaths is a certain aspect of feelings, I say.
sn54.10:6.8 #
Tasmātihānanda, vedanāsu vedanānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of feelings—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:7.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu ‘cittappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘cittappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
There’s a time when a mendicant practices like this: ‘I’ll breathe in experiencing the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing the mind.’
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.394 · พุทธชยันตี 17.2.110
sn54.10:7.2 #
abhippamodayaṁ cittaṁ …pe…
They practice like this: ‘I’ll breathe in gladdening the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out gladdening the mind.’
sn54.10:7.3 #
samādahaṁ cittaṁ …
They practice like this: ‘I’ll breathe in immersing the mind in samādhi.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out immersing the mind in samādhi.’
sn54.10:7.4 #
‘vimocayaṁ cittaṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘vimocayaṁ cittaṁ passasissāmī’ti sikkhati—
They practice like this: ‘I’ll breathe in freeing the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out freeing the mind.’
sn54.10:7.5 #
citte cittānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the mind—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:7.6 #
Taṁ kissa hetu?
Why is that?
sn54.10:7.7 #
Nāhaṁ, ānanda, muṭṭhassatissa asampajānassa ānāpānassatisamādhibhāvanaṁ vadāmi.
Because there is no development of immersion due to mindfulness of breathing for someone who is unmindful and lacks awareness, I say.
sn54.10:7.8 #
Tasmātihānanda, citte cittānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the mind—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:8.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu ‘aniccānupassī assasissāmī’ti sikkhati …pe…
There’s a time when a mendicant practices like this: ‘I’ll breathe in observing impermanence.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing impermanence.’
อ้างอิงสยามรัฐ 19.411
sn54.10:8.2 #
virāgānupassī …
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing fading away.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing fading away.’
sn54.10:8.3 #
nirodhānupassī …
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing cessation.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing cessation.’
sn54.10:8.4 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati—
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.10:8.5 #
dhammesu dhammānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of principles—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:8.6 #
So yaṁ taṁ hoti abhijjhādomanassānaṁ pahānaṁ taṁ paññāya disvā sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti.
Having seen with wisdom the giving up of covetousness and displeasure, they watch closely over with equanimity.
sn54.10:8.7 #
Tasmātihānanda, dhammesu dhammānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of principles—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.10:9.1 #
Seyyathāpi, ānanda, catumahāpathe mahāpaṁsupuñjo.
Suppose there was a large heap of sand at the crossroads.
อ้างอิงPTS 5.325
sn54.10:9.2 #
Puratthimāya cepi disāyaṁ āgaccheyya sakaṭaṁ vā ratho vā, upahanateva taṁ paṁsupuñjaṁ;
And a cart or chariot were to come by from the east,
sn54.10:9.3 #
pacchimāya cepi disāya āgaccheyya …
west,
sn54.10:9.4 #
uttarāya cepi disāya …
north,
sn54.10:9.5 #
dakkhiṇāya cepi disāya āgaccheyya sakaṭaṁ vā ratho vā, upahanateva taṁ paṁsupuñjaṁ.
or south and destroy that heap of sand.
sn54.10:9.6 #
Evameva kho, ānanda, bhikkhu kāye kāyānupassī viharantopi upahanateva pāpake akusale dhamme;
In the same way, when a mendicant is meditating by observing an aspect of the body,
sn54.10:9.7 #
vedanāsu …pe…
feelings,
sn54.10:9.8 #
citte …pe…
mind,
sn54.10:9.9 #
dhammesu dhammānupassī viharantopi upahanateva pāpake akusale dhamme”ti.
or principles, they destroy bad, unskillful qualities.”
sn54.10:9.10 #
Dasamaṁ.
sn54.10:9.11 #
Ekadhammavaggo paṭhamo.
sn54.10:10.0 #
Tassuddānaṁ
sn54.10:10.1 #
Ekadhammo ca bojjhaṅgo,
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.395
sn54.10:10.2 #
suddhikañca duve phalā;
sn54.10:10.3 #
Ariṭṭho kappino dīpo,
sn54.10:10.4 #
vesālī kimilena cāti.
sn54.11:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.11
Linked Discourses 54.11
sn54.11:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.11:0.3 #
Icchānaṅgalasutta
Icchānaṅgala
sn54.11:1.1 #
Ekaṁ samayaṁ bhagavā icchānaṅgale viharati icchānaṅgalavanasaṇḍe.
At one time the Buddha was staying in a forest near Icchānaṅgala.
อ้างอิงสยามรัฐ 19.412 · พุทธชยันตี 17.2.112
sn54.11:1.2 #
Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi:
There he addressed the mendicants,
sn54.11:1.3 #
“icchāmahaṁ, bhikkhave, temāsaṁ paṭisallīyituṁ.
“Mendicants, I wish to go on retreat for three months.
sn54.11:1.4 #
Nāmhi kenaci upasaṅkamitabbo, aññatra ekena piṇḍapātanīhārakenā”ti.
No-one should approach me, except for the one who brings my almsfood.”
sn54.11:1.5 #
“Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paṭissutvā nāssudha koci bhagavantaṁ upasaṅkamati, aññatra ekena piṇḍapātanīhārakena.
“Yes, sir,” replied those mendicants. And no-one approached him, except for the one who brought the almsfood.
sn54.11:2.1 #
Atha kho bhagavā tassa temāsassa accayena paṭisallānā vuṭṭhito bhikkhū āmantesi:
Then after three months had passed, the Buddha came out of retreat and addressed the mendicants:
อ้างอิงPTS 5.326 · สยามรัฐ 19.413
sn54.11:2.2 #
“sace kho, bhikkhave, aññatitthiyā paribbājakā evaṁ puccheyyuṁ:
“Mendicants, if wanderers who follow another religion were to ask you:
sn54.11:2.3 #
‘katamenāvuso, vihārena samaṇo gotamo vassāvāsaṁ bahulaṁ vihāsī’ti, evaṁ puṭṭhā tumhe, bhikkhave, tesaṁ aññatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ byākareyyātha:
‘Reverends, what was the ascetic Gotama’s usual meditation during the rainy season residence?’ You should answer them like this.
sn54.11:2.4 #
‘ānāpānassatisamādhinā kho, āvuso, bhagavā vassāvāsaṁ bahulaṁ vihāsī’ti.
‘Reverends, the ascetic Gotama’s usual meditation during the rainy season residence was immersion due to mindfulness of breathing.’
sn54.11:2.5 #
Idhāhaṁ, bhikkhave, sato assasāmi, sato passasāmi.
In this regard: mindful, I breathe in. Mindful, I breathe out.
sn54.11:2.6 #
Dīghaṁ assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāmi, dīghaṁ passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāmi;
Breathing in heavily I know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily I know: ‘I’m breathing out heavily.’
sn54.11:2.7 #
rassaṁ assasanto ‘rassaṁ assasāmī’ti pajānāmi, rassaṁ passasanto ‘rassaṁ passasāmī’ti pajānāmi;
When breathing in lightly I know: ‘I’m breathing in lightly.’ Breathing out lightly I know: ‘I’m breathing out lightly.’
sn54.11:2.8 #
‘sabbakāyappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti pajānāmi …pe…
I know: ‘I’ll breathe in experiencing the whole body.’ …
sn54.11:2.9 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti pajānāmi, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti pajānāmi.
I know: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ I know: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.11:3.1 #
Yañhi taṁ, bhikkhave, sammā vadamāno vadeyya:
For if anything should be rightly called
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.396
sn54.11:3.2 #
‘ariyavihāro’ itipi, ‘brahmavihāro’ itipi, ‘tathāgatavihāro’ itipi.
‘a noble meditation’, or else ‘a divine meditation’, or else ‘a realized one’s meditation’,
sn54.11:3.3 #
Ānāpānassatisamādhiṁ sammā vadamāno vadeyya:
it’s immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.11:3.4 #
‘ariyavihāro’ itipi, ‘brahmavihāro’ itipi, ‘tathāgatavihāro’ itipi.
sn54.11:3.5 #
Ye te, bhikkhave, bhikkhū sekhā appattamānasā anuttaraṁ yogakkhemaṁ patthayamānā viharanti tesaṁ ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato āsavānaṁ khayāya saṁvattati.
For those mendicants who are trainees—who haven’t achieved their heart’s desire, but live aspiring to the supreme sanctuary from the yoke—the development and cultivation of immersion due to mindfulness of breathing leads to the ending of defilements.
sn54.11:3.6 #
Ye ca kho te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato diṭṭhadhammasukhavihārāya ceva saṁvattati satisampajaññāya ca.
For those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their heart’s goal, utterly ended the fetter of continued existence, and are rightly freed through enlightenment—the development and cultivation of immersion due to mindfulness of breathing leads to blissful meditation in this life, and to mindfulness and awareness.
sn54.11:4.1 #
Yañhi taṁ, bhikkhave, sammā vadamāno vadeyya:
For if anything should be rightly called
sn54.11:4.2 #
‘ariyavihāro’ itipi, ‘brahmavihāro’ itipi, ‘tathāgatavihāro’ itipi.
‘a noble meditation’, or else ‘a divine meditation’, or else ‘a realized one’s meditation’,
sn54.11:4.3 #
Ānāpānassatisamādhiṁ sammā vadamāno vadeyya:
it’s immersion due to mindfulness of breathing.”
sn54.11:4.4 #
‘ariyavihāro’ itipi, ‘brahmavihāro’ itipi, ‘tathāgatavihāro’ itipī”ti.
sn54.11:4.5 #
Paṭhamaṁ.
sn54.12:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.12
Linked Discourses 54.12
sn54.12:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.12:0.3 #
Kaṅkheyyasutta
In Doubt
sn54.12:1.1 #
Ekaṁ samayaṁ āyasmā lomasakaṁbhiyo sakkesu viharati kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme.
At one time Venerable Lomasakaṅgiya was staying in the land of the Sakyans, near Kapilavatthu in the Banyan Tree Monastery.
อ้างอิงPTS 5.327 · สยามรัฐ 19.414 · พุทธชยันตี 17.2.114
sn54.12:1.2 #
Atha kho mahānāmo sakko yenāyasmā lomasakaṁbhiyo tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ lomasakaṁbhiyaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho mahānāmo sakko āyasmantaṁ lomasakaṁbhiyaṁ etadavoca:
Then Mahānāma the Sakyan went up to Venerable Lomasakaṅgiya, bowed, sat down to one side, and said to him,
sn54.12:1.3 #
“so eva nu kho, bhante, sekho vihāro so tathāgatavihāro, udāhu aññova sekho vihāro añño tathāgatavihāro”ti?
“Sir, is the meditation of a trainee just the same as the meditation of a realized one? Or is the meditation of a trainee different from the meditation of a realized one?”
sn54.12:2.1 #
“Na kho, āvuso mahānāma, sveva sekho vihāro, so tathāgatavihāro.
“Reverend Mahānāma, the meditation of a trainee and a realized one are not the same;
sn54.12:2.2 #
Añño kho, āvuso mahānāma, sekho vihāro, añño tathāgatavihāro.
they are different.
sn54.12:2.3 #
Ye te, āvuso mahānāma, bhikkhū sekhā appattamānasā anuttaraṁ yogakkhemaṁ patthayamānā viharanti, te pañca nīvaraṇe pahāya viharanti.
Those mendicants who are trainees haven’t achieved their heart’s desire, but live aspiring for the supreme sanctuary from the yoke. They meditate after giving up the five hindrances.
sn54.12:2.4 #
Katame pañca?
What five?
sn54.12:2.5 #
Kāmacchandanīvaraṇaṁ pahāya viharanti, byāpādanīvaraṇaṁ …pe…
The hindrances of sensual desire, ill will,
sn54.12:2.6 #
thinamiddhanīvaraṇaṁ …
dullness and drowsiness,
sn54.12:2.7 #
uddhaccakukkuccanīvaraṇaṁ …
restlessness and remorse,
sn54.12:2.8 #
vicikicchānīvaraṇaṁ pahāya viharanti.
and doubt.
sn54.12:3.1 #
Yepi te, āvuso mahānāma, bhikkhū sekhā appattamānasā anuttaraṁ yogakkhemaṁ patthayamānā viharanti, te ime pañca nīvaraṇe pahāya viharanti.
Those who are trainee mendicants … meditate after giving up the five hindrances.
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.397
sn54.12:4.1 #
Ye ca kho te, āvuso mahānāma, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ pañca nīvaraṇā pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā.
Those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their heart’s goal, utterly ended the fetter of continued existence, and are rightly freed through enlightenment—for them, the five hindrances are cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
อ้างอิงPTS 5.328
sn54.12:4.2 #
Katame pañca?
What five?
sn54.12:4.3 #
Kāmacchandanīvaraṇaṁ pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ;
The hindrances of sensual desire,
sn54.12:4.4 #
byāpādanīvaraṇaṁ pahīnaṁ …pe…
ill will,
sn54.12:4.5 #
thinamiddhanīvaraṇaṁ …
dullness and drowsiness,
sn54.12:4.6 #
uddhaccakukkuccanīvaraṇaṁ …
restlessness and remorse,
sn54.12:4.7 #
vicikicchānīvaraṇaṁ pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
and doubt.
sn54.12:5.1 #
Ye te, āvuso mahānāma, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ ime pañca nīvaraṇā pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā.
Those mendicants who are perfected—who have ended the defilements … for them, the five hindrances are cut off at the root … and unable to arise in the future.
อ้างอิงสยามรัฐ 19.415 · พุทธชยันตี 17.2.116
sn54.12:5.2 #
Tadamināpetaṁ, āvuso mahānāma, pariyāyena veditabbaṁ yathā—
And here’s another way to understand how
sn54.12:5.3 #
aññova sekho vihāro, añño tathāgatavihāro.
the meditation of a trainee and a realized one are different.
sn54.12:6.1 #
Ekamidaṁ, āvuso mahānāma, samayaṁ bhagavā icchānaṅgale viharati icchānaṅgalavanasaṇḍe.
At one time the Buddha was staying in a forest near Icchānaṅgala.
sn54.12:6.2 #
Tatra kho, āvuso mahānāma, bhagavā bhikkhū āmantesi:
There he addressed the mendicants,
sn54.12:6.3 #
‘icchāmahaṁ, bhikkhave, temāsaṁ paṭisallīyituṁ.
‘Mendicants, I wish to go on retreat for three months.
sn54.12:6.4 #
Nāmhi kenaci upasaṅkamitabbo, aññatra ekena piṇḍapātanīhārakenā’ti.
No-one should approach me, except for the one who brings my almsfood.’
sn54.12:6.5 #
‘Evaṁ, bhante’ti kho, āvuso mahānāma, te bhikkhū bhagavato paṭissutvā nāssudha koci bhagavantaṁ upasaṅkamati, aññatra ekena piṇḍapātanīhārakena.
‘Yes, sir,’ replied those mendicants. And no-one approached him, except for the one who brought the almsfood.
sn54.12:7.1 #
Atha kho, āvuso, bhagavā tassa temāsassa accayena paṭisallānā vuṭṭhito bhikkhū āmantesi:
Then after three months had passed, the Buddha came out of retreat and addressed the mendicants:
อ้างอิงสยามรัฐ 19.416 · ฉัฏฐสังคายนา 27.398
sn54.12:7.2 #
‘sace kho, bhikkhave, aññatitthiyā paribbājakā evaṁ puccheyyuṁ:
‘Mendicants, if wanderers who follow another religion were to ask you:
sn54.12:7.3 #
“katamenāvuso, vihārena samaṇo gotamo vassāvāsaṁ bahulaṁ vihāsī”ti, evaṁ puṭṭhā tumhe, bhikkhave, tesaṁ aññatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ byākareyyātha:
“Reverends, what was the ascetic Gotama’s usual meditation during the rainy season residence?” You should answer them like this:
sn54.12:7.4 #
“ānāpānassatisamādhinā kho, āvuso, bhagavā vassāvāsaṁ bahulaṁ vihāsī”’ti.
“Reverends, the ascetic Gotama’s usual meditation during the rainy season residence was immersion due to mindfulness of breathing.”
sn54.12:7.5 #
Idhāhaṁ, bhikkhave, sato assasāmi, sato passasāmi.
In this regard: mindful, I breathe in. Mindful, I breathe out.
sn54.12:7.6 #
Dīghaṁ assasanto dīghaṁ assasāmīti pajānāmi, dīghaṁ passasanto dīghaṁ passasāmīti pajānāmi …pe…
Breathing in heavily I know: “I’m breathing in heavily.” Breathing out heavily I know: “I’m breathing out heavily.” …
sn54.12:7.7 #
paṭinissaggānupassī assasissāmīti pajānāmi, paṭinissaggānupassī passasissāmīti pajānāmi.
I know: “I’ll breathe in observing letting go.” I know: “I’ll breathe out observing letting go.”
sn54.12:8.1 #
Yañhi taṁ, bhikkhave, sammā vadamāno vadeyya—
For if anything should be rightly called
sn54.12:8.2 #
ariyavihāro itipi, brahmavihāro itipi, tathāgatavihāro itipi.
“noble meditation”, or else “divine meditation”, or else “a realized one’s meditation”,
sn54.12:8.3 #
Ānāpānassatisamādhiṁ sammā vadamāno vadeyya—
it’s immersion due to mindfulness of breathing.
sn54.12:8.4 #
ariyavihāro itipi, brahmavihāro itipi, tathāgatavihāro itipi.
sn54.12:9.1 #
Ye te, bhikkhave, bhikkhū sekhā appattamānasā anuttaraṁ yogakkhemaṁ patthayamānā viharanti, tesaṁ ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato āsavānaṁ khayāya saṁvattati.
For those mendicants who are trainees—who haven’t achieved their heart’s desire, but live aspiring for the supreme sanctuary from the yoke—the development and cultivation of immersion due to mindfulness of breathing leads to the ending of defilements.
sn54.12:10.1 #
Ye ca kho te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato diṭṭheva dhamme sukhavihārāya ceva saṁvattati satisampajaññāya ca.
For those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their heart’s goal, utterly ended the fetter of continued existence, and are rightly freed through enlightenment—the development and cultivation of immersion due to mindfulness of breathing leads to blissful meditation in this very life, and to mindfulness and awareness.
sn54.12:11.1 #
Yañhi taṁ, bhikkhave, sammā vadamāno vadeyya—
For if anything should be rightly called
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.118
sn54.12:11.2 #
ariyavihāro itipi, brahmavihāro itipi, tathāgatavihāro itipi.
“noble meditation”, or else “divine meditation”, or else “a realized one’s meditation”,
sn54.12:11.3 #
Ānāpānassatisamādhiṁ sammā vadamāno vadeyya—
it’s immersion due to mindfulness of breathing.’
sn54.12:11.4 #
ariyavihāro itipi, brahmavihāro itipi, tathāgatavihāro itipīti.
sn54.12:11.5 #
Iminā kho etaṁ, āvuso mahānāma, pariyāyena veditabbaṁ, yathā—
This is another way to understand how
sn54.12:11.6 #
aññova sekho vihāro, añño tathāgatavihāro”ti.
the meditation of a trainee and a realized one are different.”
sn54.12:11.7 #
Dutiyaṁ.
sn54.13:6.3 #
cittasaṅkhārappaṭisaṁvedī …
mind …’ …
sn54.13:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.13
Linked Discourses 54.13
sn54.13:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.13:0.3 #
Paṭhamaānandasutta
With Ānanda (1st)
sn54.13:1.1 #
Sāvatthinidānaṁ.
At Sāvatthī.
อ้างอิงPTS 5.329 · สยามรัฐ 19.417 · ฉัฏฐสังคายนา 27.399
sn54.13:1.2 #
Atha kho āyasmā ānando yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā ānando bhagavantaṁ etadavoca:
Then Venerable Ānanda went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and said to him:
sn54.13:1.3 #
“atthi nu kho, bhante, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti?
“Sir, is there one thing that, when developed and cultivated, fulfills four things; and those four things, when developed and cultivated, fulfill seven things; and those seven things, when developed and cultivated, fulfill two things?”
sn54.13:2.1 #
“Atthi kho, ānanda, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti.
“There is, Ānanda.”
sn54.13:3.1 #
“Katamo pana, bhante, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti?
“Sir, what is that one thing?”
sn54.13:3.2 #
“Ānāpānassatisamādhi kho, ānanda, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti, cattāro satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti, satta bojjhaṅgā bhāvitā bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrenti.
“Immersion due to mindfulness of breathing is one thing that, when developed and cultivated, fulfills the four kinds of mindfulness meditation. And the four kinds of mindfulness meditation, when developed and cultivated, fulfill the seven awakening factors. And the seven awakening factors, when developed and cultivated, fulfill knowledge and freedom.
sn54.13:4.1 #
Kathaṁ bhāvito, ānanda, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated so as to fulfill the four kinds of mindfulness meditation?
อ้างอิงสยามรัฐ 19.418
sn54.13:4.2 #
Idhānanda, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present.
sn54.13:4.3 #
So satova assasati, satova passasati.
Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out.
sn54.13:4.4 #
Dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāti …pe…
Breathing in heavily they know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily they know: ‘I’m breathing out heavily.’ …
sn54.13:4.5 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.13:5.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāti;
There’s a time when a mendicant is breathing in heavily, and they know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily they know: ‘I’m breathing out heavily.’
อ้างอิงPTS 5.330 · พุทธชยันตี 17.2.120
sn54.13:5.2 #
rassaṁ vā …pe…
sn54.13:5.3 #
‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati—
They practice like this: ‘I’ll breathe in stilling the physical process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out stilling the physical process.’
sn54.13:5.4 #
kāye kāyānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the body—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:5.5 #
Taṁ kissa hetu?
Why is that?
sn54.13:5.6 #
Kāyaññatarāhaṁ, ānanda, etaṁ vadāmi, yadidaṁ—assāsapassāsaṁ.
Because the breath is a certain aspect of the body, I say.
sn54.13:5.7 #
Tasmātihānanda, kāye kāyānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the body—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:6.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu ‘pītippaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati,
There’s a time when a mendicant practices like this: ‘I’ll breathe in experiencing rapture …
อ้างอิงสยามรัฐ 19.419 · ฉัฏฐสังคายนา 27.400
sn54.13:6.2 #
sukhappaṭisaṁvedī …pe…
bliss …
sn54.13:6.4 #
‘passambhayaṁ cittasaṅkhāraṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘passambhayaṁ cittasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati—
They practice like this: ‘I’ll breathe in stilling the mental process.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out stilling the mental process.’
sn54.13:6.5 #
vedanāsu vedanānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of feelings—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:6.6 #
Taṁ kissa hetu?
Why is that?
sn54.13:6.7 #
Vedanāññatarāhaṁ, ānanda, etaṁ vadāmi, yadidaṁ—assāsapassāsānaṁ sādhukaṁ manasikāraṁ.
Because careful application of mind to the in-breaths and out-breaths is a certain aspect of feelings, I say.
sn54.13:6.8 #
Tasmātihānanda, vedanāsu vedanānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of feelings—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:7.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu ‘cittappaṭisaṁvedī assasissāmī’ti sikkhati, ‘cittappaṭisaṁvedī passasissāmī’ti sikkhati;
There’s a time when a mendicant practices like this: ‘I’ll breathe in experiencing the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out experiencing the mind.’
sn54.13:7.2 #
abhippamodayaṁ cittaṁ …pe…
They practice like this: ‘I’ll breathe in gladdening the mind …
sn54.13:7.3 #
samādahaṁ cittaṁ …
immersing the mind in samādhi …
sn54.13:7.4 #
‘vimocayaṁ cittaṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘vimocayaṁ cittaṁ passasissāmī’ti sikkhati—
freeing the mind.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out freeing the mind.’
sn54.13:7.5 #
citte cittānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the mind—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:7.6 #
Taṁ kissa hetu?
Why is that?
sn54.13:7.7 #
Nāhaṁ, ānanda, muṭṭhassatissa asampajānassa ānāpānassatisamādhibhāvanaṁ vadāmi.
Because there is no development of immersion due to mindfulness of breathing for someone who is unmindful and lacks awareness, I say.
sn54.13:7.8 #
Tasmātihānanda, citte cittānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of the mind—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:8.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu aniccānupassī …pe…
There’s a time when a mendicant practices like this: ‘I’ll breathe in observing impermanence …
อ้างอิงPTS 5.331 · พุทธชยันตี 17.2.122
sn54.13:8.2 #
virāgānupassī …
fading away …
sn54.13:8.3 #
nirodhānupassī …
cessation …
sn54.13:8.4 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati—
letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.13:8.5 #
dhammesu dhammānupassī, ānanda, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
At such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of principles—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:8.6 #
So yaṁ taṁ hoti abhijjhādomanassānaṁ pahānaṁ taṁ paññāya disvā sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti.
Having seen with wisdom the giving up of covetousness and displeasure, they watch closely over with equanimity.
sn54.13:8.7 #
Tasmātihānanda, dhammesu dhammānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
Therefore, at such a time a mendicant is meditating by observing an aspect of principles—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world.
sn54.13:9.1 #
Evaṁ bhāvito kho, ānanda, ānāpānassatisamādhi evaṁ bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti.
That’s how immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated so as to fulfill the four kinds of mindfulness meditation.
sn54.13:10.1 #
Kathaṁ bhāvitā cānanda, cattāro satipaṭṭhānā kathaṁ bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti?
And how are the four kinds of mindfulness meditation developed and cultivated so as to fulfill the seven awakening factors?
อ้างอิงสยามรัฐ 19.420 · ฉัฏฐสังคายนา 27.401
sn54.13:10.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati—
Whenever a mendicant meditates by observing an aspect of the body,
sn54.13:10.3 #
upaṭṭhitāssa tasmiṁ samaye bhikkhuno sati hoti asammuṭṭhā.
their mindfulness is established and lucid.
sn54.13:10.4 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhuno upaṭṭhitā sati hoti asammuṭṭhā—satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, satisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
At such a time, a mendicant has initiated the awakening factor of mindfulness; they develop it and perfect it.
sn54.13:11.1 #
So tathā sato viharanto taṁ dhammaṁ paññāya pavicinati pavicarati parivīmaṁsamāpajjati.
As they live mindfully in this way they investigate, explore, and inquire into that principle with wisdom.
sn54.13:11.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu tathā sato viharanto taṁ dhammaṁ paññāya pavicinati pavicarati parivīmaṁsamāpajjati—
At such a time, a mendicant has activated the awakening factor of investigation of principles; they develop it and perfect it.
sn54.13:11.3 #
dhammavicayasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, dhammavicayasambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, dhammavicayasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:12.1 #
Tassa taṁ dhammaṁ paññāya pavicinato pavicarato parivīmaṁsamāpajjato āraddhaṁ hoti vīriyaṁ asallīnaṁ.
As they investigate principles with wisdom in this way their energy is roused up and unflagging.
อ้างอิงPTS 5.332 · สยามรัฐ 19.421
sn54.13:12.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhuno taṁ dhammaṁ paññāya pavicinato pavicarato parivīmaṁsamāpajjato āraddhaṁ hoti vīriyaṁ asallīnaṁ—
At such a time, a mendicant has initiated the awakening factor of energy; they develop it and perfect it.
sn54.13:12.3 #
vīriyasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, vīriyasambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, vīriyasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:13.1 #
Āraddhavīriyassa uppajjati pīti nirāmisā.
When you’re energetic, rapture not of the flesh arises.
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.124
sn54.13:13.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhuno āraddhavīriyassa uppajjati pīti nirāmisā—
At such a time, a mendicant has initiated the awakening factor of rapture; they develop it and perfect it.
sn54.13:13.3 #
pītisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, pītisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, pītisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:14.1 #
Pītimanassa kāyopi passambhati, cittampi passambhati.
When the mind is full of rapture, the body and mind become tranquil.
sn54.13:14.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhuno pītimanassa kāyopi passambhati, cittampi passambhati—
At such a time, a mendicant has activated the awakening factor of tranquility; they develop it and perfect it.
sn54.13:14.3 #
passaddhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, passaddhisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, passaddhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:15.1 #
Passaddhakāyassa sukhino cittaṁ samādhiyati.
When the body is tranquil and one feels bliss, the mind becomes immersed in samādhi.
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.402
sn54.13:15.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhuno passaddhakāyassa sukhino cittaṁ samādhiyati—
At such a time, a mendicant has activated the awakening factor of immersion; they develop it and perfect it.
sn54.13:15.3 #
samādhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, samādhisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, samādhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:16.1 #
So tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti.
They closely watch over that mind immersed in samādhi.
อ้างอิงสยามรัฐ 19.422
sn54.13:16.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti—
At such a time, a mendicant has activated the awakening factor of equanimity; they develop it and perfect it.
sn54.13:16.3 #
upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, upekkhāsambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:17.1 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu vedanāsu …pe…
Whenever a mendicant meditates by observing an aspect of feelings …
อ้างอิงPTS 5.333
sn54.13:17.2 #
citte …pe…
mind …
sn54.13:17.3 #
dhammesu dhammānupassī viharati—
principles,
sn54.13:17.4 #
upaṭṭhitāssa tasmiṁ samaye bhikkhuno sati hoti asammuṭṭhā.
their mindfulness is established and lucid.
sn54.13:17.5 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhuno upaṭṭhitā sati hoti asammuṭṭhā—
At such a time, a mendicant has activated the awakening factor of mindfulness; they develop it and perfect it. …
sn54.13:17.6 #
satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, satisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:17.7 #
(Yathā paṭhamaṁ satipaṭṭhānaṁ, evaṁ vitthāretabbaṁ.)
(Tell in full as for the first kind of mindfulness meditation.)
sn54.13:18.1 #
So tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti.
They closely watch over that mind immersed in samādhi.
sn54.13:18.2 #
Yasmiṁ samaye, ānanda, bhikkhu tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti—
At such a time, a mendicant has activated the awakening factor of equanimity; they develop it and perfect it.
sn54.13:18.3 #
upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, upekkhāsambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.13:18.4 #
Evaṁ bhāvitā kho, ānanda, cattāro satipaṭṭhānā evaṁ bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti.
That’s how the four kinds of mindfulness meditation are developed and cultivated so as to fulfill the seven awakening factors.
sn54.13:19.1 #
Kathaṁ bhāvitā, ānanda, satta bojjhaṅgā kathaṁ bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrenti?
And how are the seven awakening factors developed and cultivated so as to fulfill knowledge and freedom?
อ้างอิงสยามรัฐ 19.423
sn54.13:19.2 #
Idhānanda, bhikkhu satisambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ,
It’s when a mendicant develops the awakening factors of mindfulness,
sn54.13:19.3 #
dhammavicayasambojjhaṅgaṁ bhāveti …pe…
investigation of principles, energy, rapture, tranquility, immersion,
sn54.13:19.4 #
upekkhāsambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ.
and equanimity, which rely on seclusion, fading away, and cessation, and ripen as letting go.
sn54.13:19.5 #
Evaṁ bhāvitā kho, ānanda, satta bojjhaṅgā evaṁ bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentī”ti.
That’s how the seven awakening factors are developed and cultivated so as to fulfill knowledge and freedom.”
sn54.13:19.6 #
Tatiyaṁ.
sn54.14:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.14
Linked Discourses 54.14
sn54.14:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.14:0.3 #
Dutiyaānandasutta
With Ānanda (2nd)
sn54.14:1.1 #
Atha kho āyasmā ānando yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinnaṁ kho āyasmantaṁ ānandaṁ bhagavā etadavoca:
Then Venerable Ānanda went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to him:
อ้างอิงPTS 5.334 · ฉัฏฐสังคายนา 27.403 · พุทธชยันตี 17.2.126
sn54.14:1.2 #
“atthi nu kho, ānanda, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti.
“Ānanda, is there one thing that, when developed and cultivated, fulfills four things; and those four things, when developed and cultivated, fulfill seven things; and those seven things, when developed and cultivated, fulfill two things?”
sn54.14:1.3 #
“Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …”
sn54.14:1.4 #
“atthānanda, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrenti.
“There is, Ānanda.
sn54.14:2.1 #
Katamo cānanda, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrenti?
And what is that one thing?
อ้างอิงสยามรัฐ 19.424
sn54.14:2.2 #
Ānāpānassatisamādhi, ānanda, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti, cattāro satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti, satta bojjhaṅgā bhāvitā bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentīti.
Immersion due to mindfulness of breathing is one thing that, when developed and cultivated, fulfills the four kinds of mindfulness meditation. And the four kinds of mindfulness meditation, when developed and cultivated, fulfill the seven awakening factors. And the seven awakening factors, when developed and cultivated, fulfill knowledge and freedom.
sn54.14:2.3 #
Kathaṁ bhāvito cānanda, ānāpānassatisamādhi, kathaṁ bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated so as to fulfill the four kinds of mindfulness meditation? …
sn54.14:2.4 #
Idhānanda, bhikkhu araññagato vā …pe…
sn54.14:2.5 #
evaṁ bhāvitā kho, ānanda, satta bojjhaṅgā evaṁ bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentī”ti.
That’s how the seven awakening factors are developed and cultivated so as to fulfill knowledge and freedom.”
sn54.14:2.6 #
Catutthaṁ.
sn54.15:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.15
Linked Discourses 54.15
sn54.15:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.15:0.3 #
Paṭhamabhikkhusutta
Several Mendicants (1st)
sn54.15:1.1 #
Atha kho sambahulā bhikkhū yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinnā kho te bhikkhū bhagavantaṁ etadavocuṁ:
Then several mendicants went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and said to him:
อ้างอิงPTS 5.335
sn54.15:1.2 #
“atthi nu kho, bhante, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti?
“Sir, is there one thing that, when developed and cultivated, fulfills four things; and those four things, when developed and cultivated, fulfill seven things; and those seven things, when developed and cultivated, fulfill two things?”
sn54.15:1.3 #
“Atthi kho, bhikkhave, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti.
“There is, mendicants.”
sn54.15:2.1 #
“Katamo pana, bhante, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti?
“Sir, what is that one thing?”
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.404 · พุทธชยันตี 17.2.128
sn54.15:2.2 #
“Ānāpānassatisamādhi kho, bhikkhave, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti, cattāro satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti, satta bojjhaṅgā bhāvitā bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentīti.
“Immersion due to mindfulness of breathing is one thing that, when developed and cultivated, fulfills the four kinds of mindfulness meditation. And the four kinds of mindfulness meditation, when developed and cultivated, fulfill the seven awakening factors. And the seven awakening factors, when developed and cultivated, fulfill knowledge and freedom.
sn54.15:3.1 #
Kathaṁ bhāvito ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated so as to fulfill the four kinds of mindfulness meditation? …
sn54.15:3.2 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā …pe…
sn54.15:3.3 #
evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, satta bojjhaṅgā evaṁ bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentī”ti.
That’s how the seven awakening factors are developed and cultivated so as to fulfill knowledge and freedom.”
sn54.15:3.4 #
Pañcamaṁ.
sn54.16:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.16
Linked Discourses 54.16
sn54.16:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.16:0.3 #
Dutiyabhikkhusutta
Several Mendicants (2nd)
sn54.16:1.1 #
Atha kho sambahulā bhikkhū yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinne kho te bhikkhū bhagavā etadavoca:
Then several mendicants went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to them:
อ้างอิงสยามรัฐ 19.425
sn54.16:1.2 #
“atthi nu kho, bhikkhave, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti?
“Mendicants, is there one thing that, when developed and cultivated, fulfills four things; and those four things, when developed and cultivated, fulfill seven things; and those seven things, when developed and cultivated, fulfill two things?”
sn54.16:1.3 #
“Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe… bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. …”
sn54.16:1.4 #
“Atthi, bhikkhave, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrenti.
“There is, mendicants.
sn54.16:2.1 #
Katamo ca, bhikkhave, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrenti?
And what is that one thing?
sn54.16:2.2 #
Ānāpānassatisamādhi, bhikkhave, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti, cattāro satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti, satta bojjhaṅgā bhāvitā bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentīti.
Immersion due to mindfulness of breathing is one thing that, when developed and cultivated, fulfills the four kinds of mindfulness meditation. And the four kinds of mindfulness meditation, when developed and cultivated, fulfill the seven awakening factors. And the seven awakening factors, when developed and cultivated, fulfill knowledge and freedom.
sn54.16:3.1 #
Kathaṁ bhāvito ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti?
And how is mindfulness of breathing developed and cultivated so as to fulfill the four kinds of mindfulness meditation?
อ้างอิงPTS 5.336 · ฉัฏฐสังคายนา 27.405
sn54.16:3.2 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and brings mindfulness to the present. …
sn54.16:3.3 #
So satova assasati, satova passasati …pe…
sn54.16:3.4 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati.
sn54.16:4.1 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāti, rassaṁ vā assasanto ‘rassaṁ assasāmī’ti pajānāti …pe…
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.130
sn54.16:4.2 #
sabbakāyappaṭisaṁvedī …pe…
sn54.16:4.3 #
‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘passambhayaṁ kāyasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati—
sn54.16:4.4 #
kāye kāyānupassī, bhikkhave, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:4.5 #
Taṁ kissa hetu?
sn54.16:4.6 #
Kāyaññatarāhaṁ, bhikkhave, etaṁ vadāmi, yadidaṁ—assāsapassāsaṁ.
sn54.16:4.7 #
Tasmātiha, bhikkhave, kāye kāyānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:5.1 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu pītippaṭisaṁvedī …pe…
อ้างอิงPTS 5.337
sn54.16:5.2 #
sukhappaṭisaṁvedī …
sn54.16:5.3 #
cittasaṅkhārappaṭisaṁvedī …
sn54.16:5.4 #
‘passambhayaṁ cittasaṅkhāraṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘passambhayaṁ cittasaṅkhāraṁ passasissāmī’ti sikkhati—
sn54.16:5.5 #
vedanāsu vedanānupassī, bhikkhave, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:5.6 #
Taṁ kissa hetu?
sn54.16:5.7 #
Vedanāññatarāhaṁ, bhikkhave, etaṁ vadāmi, yadidaṁ—assāsapassāsānaṁ sādhukaṁ manasikāraṁ.
sn54.16:5.8 #
Tasmātiha, bhikkhave, vedanāsu vedanānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:6.1 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu cittappaṭisaṁvedī …pe…
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.406
sn54.16:6.2 #
abhippamodayaṁ cittaṁ …pe…
sn54.16:6.3 #
‘samādahaṁ cittaṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘samādahaṁ cittaṁ passasissāmī’ti sikkhati;
sn54.16:6.4 #
‘vimocayaṁ cittaṁ assasissāmī’ti sikkhati, ‘vimocayaṁ cittaṁ passasissāmī’ti sikkhati—
sn54.16:6.5 #
citte cittānupassī, bhikkhave, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:6.6 #
Taṁ kissa hetu?
sn54.16:6.7 #
Nāhaṁ, bhikkhave, muṭṭhassatissa asampajānassa ānāpānassatisamādhibhāvanaṁ vadāmi.
sn54.16:6.8 #
Tasmātiha, bhikkhave, citte cittānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:7.1 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu aniccānupassī …pe…
อ้างอิงพุทธชยันตี 17.2.132
sn54.16:7.2 #
virāgānupassī …pe…
sn54.16:7.3 #
nirodhānupassī …pe…
sn54.16:7.4 #
‘paṭinissaggānupassī assasissāmī’ti sikkhati, ‘paṭinissaggānupassī passasissāmī’ti sikkhati—
sn54.16:7.5 #
dhammesu dhammānupassī, bhikkhave, bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:7.6 #
So yaṁ taṁ hoti abhijjhādomanassānaṁ pahānaṁ taṁ paññāya disvā sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti.
sn54.16:7.7 #
Tasmātiha, bhikkhave, dhammesu dhammānupassī bhikkhu tasmiṁ samaye viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ.
sn54.16:8.1 #
Evaṁ bhāvito kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi evaṁ bahulīkato cattāro satipaṭṭhāne paripūreti.
sn54.16:9.1 #
Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, cattāro satipaṭṭhānā kathaṁ bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti?
อ้างอิงPTS 5.338
sn54.16:9.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati—upaṭṭhitāssa tasmiṁ samaye bhikkhuno sati hoti asammuṭṭhā.
sn54.16:9.3 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhuno upaṭṭhitā sati asammuṭṭhā—
sn54.16:9.4 #
satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, satisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:10.1 #
So tathāsato viharanto taṁ dhammaṁ paññāya pavicinati pavicarati parivīmaṁsamāpajjati.
sn54.16:10.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu tathāsato viharanto taṁ dhammaṁ paññāya pavicinati pavicarati parivīmaṁsamāpajjati—
sn54.16:10.3 #
dhammavicayasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, dhammavicayasambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, dhammavicayasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:11.1 #
Tassa taṁ dhammaṁ paññāya pavicinato pavicarato parivīmaṁsamāpajjato āraddhaṁ hoti vīriyaṁ asallīnaṁ.
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.407
sn54.16:11.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhuno taṁ dhammaṁ paññāya pavicinato pavicarato parivīmaṁsamāpajjato āraddhaṁ hoti vīriyaṁ asallīnaṁ—
sn54.16:11.3 #
vīriyasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, vīriyasambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, vīriyasambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:12.1 #
Āraddhavīriyassa uppajjati pīti nirāmisā.
sn54.16:12.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhuno āraddhavīriyassa uppajjati pīti nirāmisā—
sn54.16:12.3 #
pītisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, pītisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, pītisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:13.1 #
Pītimanassa kāyopi passambhati, cittampi passambhati.
อ้างอิงPTS 5.339 · พุทธชยันตี 17.2.134
sn54.16:13.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhuno pītimanassa kāyopi passambhati, cittampi passambhati—
sn54.16:13.3 #
passaddhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, passaddhisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, passaddhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:14.1 #
Passaddhakāyassa sukhino cittaṁ samādhiyati.
sn54.16:14.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhuno passaddhakāyassa sukhino cittaṁ samādhiyati—
sn54.16:14.3 #
samādhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, samādhisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, samādhisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:15.1 #
So tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti.
sn54.16:15.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti—
sn54.16:15.3 #
upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, upekkhāsambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:16.1 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu vedanāsu …pe…
อ้างอิงฉัฏฐสังคายนา 27.408
sn54.16:16.2 #
citte …pe…
sn54.16:16.3 #
dhammesu dhammānupassī viharati—upaṭṭhitāssa tasmiṁ samaye bhikkhuno sati hoti asammuṭṭhā.
sn54.16:16.4 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhuno upaṭṭhitā sati hoti asammuṭṭhā—
sn54.16:16.5 #
satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, satisambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti—satisambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati …pe….
sn54.16:17.1 #
So tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti.
sn54.16:17.2 #
Yasmiṁ samaye, bhikkhave, bhikkhu tathāsamāhitaṁ cittaṁ sādhukaṁ ajjhupekkhitā hoti—
sn54.16:17.3 #
upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno āraddho hoti, upekkhāsambojjhaṅgaṁ tasmiṁ samaye bhikkhu bhāveti, upekkhāsambojjhaṅgo tasmiṁ samaye bhikkhuno bhāvanāpāripūriṁ gacchati.
sn54.16:17.4 #
Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, cattāro satipaṭṭhānā evaṁ bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrenti.
sn54.16:18.1 #
Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, satta bojjhaṅgā kathaṁ bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrenti?
อ้างอิงPTS 5.340
sn54.16:18.2 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu satisambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ;
sn54.16:18.3 #
dhammavicayasambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ …pe…
sn54.16:18.4 #
upekkhāsambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ.
sn54.16:18.5 #
Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, satta bojjhaṅgā evaṁ bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentī”ti.
That’s how the seven awakening factors are developed and cultivated so as to fulfill knowledge and freedom.”
sn54.16:18.6 #
Chaṭṭhaṁ.
sn54.17:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.17
Linked Discourses 54.17
sn54.17:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.17:0.3 #
Saṁyojanappahānasutta
Giving Up the Fetters
sn54.17:1.1 #
“Ānāpānassatisamādhi, bhikkhave, bhāvito bahulīkato saṁyojanappahānāya saṁvattati …pe….
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to giving up the fetters …”
อ้างอิงสยามรัฐ 19.426 · พุทธชยันตี 17.2.136
sn54.17:1.2 #
Sattamaṁ.
sn54.18:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.18
Linked Discourses 54.18
sn54.18:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.18:0.3 #
Anusayasamugghātasutta
Uprooting the Tendencies
sn54.18:1.1 #
“… Anusayasamugghātāya saṁvattati ….
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to uprooting the underlying tendencies …”
sn54.18:1.2 #
Aṭṭhamaṁ.
sn54.19:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.19
Linked Discourses 54.19
sn54.19:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.19:0.3 #
Addhānapariññāsutta
Completely Understanding the Course of Time
sn54.19:1.1 #
“… Addhānapariññāya saṁvattati ….
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to completely understanding the course of time …”
sn54.19:1.2 #
Navamaṁ.
sn54.20:0.1 #
Saṁyutta Nikāya 54.20
Linked Discourses 54.20
sn54.20:0.2 #
2. Dutiyavagga
Chapter Two
sn54.20:0.3 #
Āsavakkhayasutta
The Ending of Defilements
sn54.20:1.1 #
“… Āsavānaṁ khayāya saṁvattati.
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to the ending of defilements.” …
อ้างอิงPTS 5.341 · ฉัฏฐสังคายนา 27.409
sn54.20:1.2 #
Kathaṁ bhāvito ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato saṁyojanappahānāya saṁvattati …
“And how is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated so as to lead to giving up the fetters,
sn54.20:1.3 #
anusayasamugghātāya saṁvattati …
uprooting the underlying tendencies,
sn54.20:1.4 #
addhānapariññāya saṁvattati …
completely understanding the course of time,
sn54.20:1.5 #
āsavānaṁ khayāya saṁvattati?
and ending the defilements?
sn54.20:1.6 #
Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā …pe…
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in front of them. …
sn54.20:1.7 #
paṭinissaggānupassī assasissāmīti sikkhati, paṭinissaggānupassī passasissāmīti sikkhati.
They practice like this: ‘I’ll breathe in observing letting go.’ They practice like this: ‘I’ll breathe out observing letting go.’
sn54.20:1.8 #
Evaṁ bhāvito kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi evaṁ bahulīkato saṁyojanappahānāya saṁvattati …pe…
That’s how immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated so as to lead to giving up the fetters,
sn54.20:1.9 #
anusayasamugghātāya saṁvattati …pe…
uprooting the underlying tendencies,
sn54.20:1.10 #
addhānapariññāya saṁvattati …pe…
completely understanding the course of time,
sn54.20:1.11 #
āsavānaṁ khayāya saṁvattatī”ti.
and ending the defilements.”
sn54.20:1.12 #
Dasamaṁ.
sn54.20:1.13 #
Dutiyo vaggo.
sn54.20:2.0 #
Tassuddānaṁ
sn54.20:2.1 #
Icchānaṅgalaṁ kaṅkheyyaṁ,
อ้างอิงสยามรัฐ 19.427
sn54.20:2.2 #
ānandā apare duve;
sn54.20:2.3 #
Bhikkhū saṁyojanānusayā,
sn54.20:2.4 #
addhānaṁ āsavakkhayanti.
sn54.20:2.5 #
Ānāpānasaṁyuttaṁ dasamaṁ.
The Linked Discourses on Mindfulness of Breathing, the tenth section.
‹ กลับสารบัญ เล่ม ๑๙ — สังยุตตนิกาย มหาวารวรรค
ความน่าเชื่อถือ: ✓ ทางการ 🤖 AI จับคู่ ✎ ร่าง — "ร่าง" คือจับคู่อัตโนมัติ อาจคลาดเคลื่อน ยังไม่ตรวจทาน