เอวมฺเม สุตํ ฯ✎ ร่าง
Evaṁ me sutaṁ—
So I have heard.
อ้างอิงสยามรัฐ 25.167
เอกํ สมยํ ภควา ราชคเห@เชิงอรรถ: ๑ โป. ม. นิรูปธึ ฯ ๒ ม. เย ฌายิโน ฯ
วิหรติ เวฬุวเน กลนฺทกนิวาเป ฯ✎ ร่าง
ekaṁ samayaṁ bhagavā rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe.
At one time the Buddha was staying near Rājagaha, in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground.
เตน โข ปน สมเยน อายสฺมา
อานนฺโท ตทหุโปสเถ ปุพฺพณฺหสมยํ นิวาเสตฺวา ปตฺตจีวรมาทาย
ราชคหํ ปิณฺฑาย ปาวิสิ ฯ✎ ร่าง
Tena kho pana samayena āyasmā ānando tadahuposathe pubbaṇhasamayaṁ nivāsetvā pattacīvaramādāya rājagahaṁ piṇḍāya pāvisi.
Now at that time Venerable Ānanda robed up in the morning and, taking his bowl and robe, entered Rājagaha for alms.
อทฺทสา โข เทวทตฺโต อายสฺมนฺตํ
อานนฺทํ ราชคเห ปิณฺฑาย จรนฺตํ✎ ร่าง
Addasā kho devadatto āyasmantaṁ ānandaṁ rājagahe piṇḍāya carantaṁ.
Devadatta saw him wandering for alms,
ทิสฺวาน เยน อายสฺมา
อานนฺโท เตนุปสงฺกมิ อุปสงฺกมิตฺวา อายสฺมนฺตํ อานนฺทํ
เอตทโวจ✎ ร่าง
Disvāna yenāyasmā ānando tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ ānandaṁ etadavoca:
so he went up to him and said,
อชฺชตคฺเคทานาหํ อาวุโส อานนฺท อญฺญเตฺรว ภควตา
อญฺญตฺร ภิกฺขุสงฺฆา อุโปสถํ กริสฺสามิ สงฺฆกมฺมานิ จาติ ฯ✎ ร่าง
“ajjatagge dānāhaṁ, āvuso ānanda, aññatreva bhagavatā aññatra bhikkhusaṅghā uposathaṁ karissāmi saṅghakammāni cā”ti.
“From this day forth, Reverend Ānanda, I shall perform the sabbath and legal proceedings of the Saṅgha apart from the Buddha and the Saṅgha of mendicants.”
อถ โข อายสฺมา อานนฺโท ราชคเห ปิณฺฑาย จริตฺวา
ปจฺฉาภตฺตํ ปิณฺฑปาตปฏิกฺกนฺโต เยน ภควา เตนุปสงฺกมิ
อุปสงฺกมิตฺวา ภควนฺตํ อภิวาเทตฺวา เอกมนฺตํ นิสีทิ ฯ✎ ร่าง
Atha kho āyasmā ānando rājagahe piṇḍāya caritvā pacchābhattaṁ piṇḍapātapaṭikkanto yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi.
Then Ānanda wandered for alms in Rājagaha. After the meal, on his return from almsround, he went to the Buddha, bowed, sat down to one side,
เอกมนฺตํ
นิสินฺโน โข อายสฺมา อานนฺโท ภควนฺตํ เอตทโวจ✎ ร่าง
Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā ānando bhagavantaṁ etadavoca:
and told him what had just happened, adding:
อิธาหํ ภนฺเต
ปุพฺพณฺหสมยํ นิวาเสตฺวา ปตฺตจีวรมาทาย ราชคหํ ปิณฺฑาย
ปาวิสึ✎ ร่าง
“Idhāhaṁ, bhante, pubbaṇhasamayaṁ nivāsetvā pattacīvaramādāya rājagahaṁ piṇḍāya pāvisiṁ.
อทฺทสา โข มํ ภนฺเต เทวทตฺโต ราชคหํ ปิณฺฑาย
จรนฺตํ✎ ร่าง
Addasā kho maṁ, bhante, devadatto rājagahe piṇḍāya carantaṁ.
ทิสฺวาน เยนาหํ เตนุปสงฺกมิ อุปสงฺกมิตฺวา มํ เอตทโวจ✎ ร่าง
Disvāna yenāhaṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā maṁ etadavoca:
อชฺชตคฺเคทานาหํ อาวุโส อานนฺท อญฺญเตฺรว ภควตา อญฺญตฺร
ภิกฺขุสงฺฆา อุโปสถํ กริสฺสามิ สงฺฆกมฺมานิ จาติ✎ ร่าง
‘ajjatagge dānāhaṁ, āvuso ānanda, aññatreva bhagavatā aññatra bhikkhusaṅghā uposathaṁ karissāmi saṅghakammāni cā’ti.
อชฺช ภนฺเต
เทวทตฺโต สงฺฆํ ภินฺทิสฺสติ อุโปสถญฺจ กริสฺสติ สงฺฆกมฺมานิ จาติ ฯ✎ ร่าง
Ajja, bhante, devadatto saṅghaṁ bhindissati, uposathañca karissati saṅghakammāni cā”ti.
“Today, sir, Devadatta will split the Saṅgha. He will perform the sabbath and legal proceedings of the Saṅgha.”
อถ โข ภควา เอตมตฺถํ วิทิตฺวา ตายํ เวลายํ อิมํ อุทานํ อุทาเนสิ✎ ร่าง
Atha kho bhagavā etamatthaṁ viditvā tāyaṁ velāyaṁ imaṁ udānaṁ udānesi:
Then, understanding this matter, on that occasion the Buddha expressed this heartfelt sentiment:
สุกรํ สาธุนา สาธุ✎ ร่าง
“Sukaraṁ sādhunā sādhu,
“It’s easy for the good to do good,
อ้างอิงPTS 61 · สยามรัฐ 25.168
สาธุ ปาเปน ทุกฺกรํ✎ ร่าง
Sādhu pāpena dukkaraṁ;
but for the bad, doing good is hard.
ปาปํ ปาเปน สุกรํ✎ ร่าง
Pāpaṁ pāpena sukaraṁ,
For the bad, it’s easy to do bad,
ปาปมริเยหิ ทุกฺกรนฺติ ฯ✎ ร่าง
Pāpamariyehi dukkaran”ti.
but for the noble ones, doing bad is hard.”
—
Udāna 5.9
Heartfelt Sayings 5.9