เตน โข ปน สมเยน นิคนฺโถ นาฏปุตฺโต มหติยา ๑-
คิหิปริสาย สทฺธึ นิสินฺโน โหติ พาลกินิยา ๒- อุปาลิปฺปมุขาย ฯ✎ ร่าง
Tena kho pana samayena nigaṇṭho nāṭaputto mahatiyā gihiparisāya saddhiṁ nisinno hoti bālakiniyā parisāya upālipamukhāya.
Now at that time the Jain Ñātika was sitting together with a large assembly of Bālaki laypeople headed by Upāli.
อ้างอิงPTS 1.374
อทฺทสา โข นิคนฺโถ นาฏปุตฺโต ทีฆตปสฺสึ นิคนฺถํ ทูรโตว
อาคจฺฉนฺตํ✎ ร่าง
Addasā kho nigaṇṭho nāṭaputto dīghatapassiṁ nigaṇṭhaṁ dūratova āgacchantaṁ;
The Jain Ñātika saw Dīgha Tapassī coming off in the distance
ทิสฺวาน ทีฆตปสฺสึ นิคนฺถํ เอตทโวจ✎ ร่าง
disvāna dīghatapassiṁ nigaṇṭhaṁ etadavoca:
and said to him,
หนฺท กุโต
นุ ตฺวํ ตปสฺสิ อาคจฺฉสิ ทิวาทิวสฺสาติ ฯ✎ ร่าง
“handa kuto nu tvaṁ, tapassi, āgacchasi divā divassā”ti?
“So, Tapassī, where are you coming from in the middle of the day?”
อิโต หิ โข อหํ ภนฺเต
อาคจฺฉามิ สมณสฺส โคตมสฺส สนฺติกาติ ฯ✎ ร่าง
“Ito hi kho ahaṁ, bhante, āgacchāmi samaṇassa gotamassa santikā”ti.
“Just now, sir, I’ve come from the presence of the ascetic Gotama.”
อหุ ปน เต ตปสฺสิ
สมเณน โคตเมน สทฺธึ โกจิเทว กถาสลฺลาโปติ ฯ✎ ร่าง
“Ahu pana te, tapassi, samaṇena gotamena saddhiṁ kocideva kathāsallāpo”ti?
“But did you have some discussion with him?”
อหุ โข เม
ภนฺเต สมเณน โคตเมน สทฺธึ โกจิเทว กถาสลฺลาโปติ ฯ✎ ร่าง
“Ahu kho me, bhante, samaṇena gotamena saddhiṁ kocideva kathāsallāpo”ti.
“I did.”
ยถากถํ
ปน เต ตปสฺสิ อหุ สมเณน โคตเมน สทฺธึ โกจิเทว กถาสลฺลาโปติ ฯ✎ ร่าง
“Yathā kathaṁ pana te, tapassi, ahu samaṇena gotamena saddhiṁ kocideva kathāsallāpo”ti?
“And what kind of discussion did you have with him?”
อถ โข ทีฆตปสฺสี นิคนฺโถ ยาวตโก อโหสิ ภควตา สทฺธึ กถาสลฺลาโป
ตํ สพฺพํ นิคนฺถสฺส นาฏปุตฺตสฺส อาโรเจสิ ฯ✎ ร่าง
Atha kho dīghatapassī nigaṇṭho yāvatako ahosi bhagavatā saddhiṁ kathāsallāpo taṁ sabbaṁ nigaṇṭhassa nāṭaputtassa ārocesi.
Then Dīgha Tapassī informed the Jain Ñātika of all they had discussed.
เอวํ วุตฺเต นิคนฺโถ
นาฏปุตฺโต ทีฆตปสฺสึ นิคนฺถํ เอตทโวจ✎ ร่าง
Evaṁ vutte, nigaṇṭho nāṭaputto dīghatapassiṁ nigaṇṭhaṁ etadavoca:
When he had spoken, the Jain Ñātika said to him,
สาธุ สาธุ ตปสฺสิ✎ ร่าง
“sādhu sādhu, tapassi.
“Good, good, Tapassī!
ยถา ตํ
สุตวตา สาวเกน สมฺมเทว สตฺถุ สาสนํ อาชานนฺเตน เอวเมว ๓-
ทีฆตปสฺสินา นิคนฺเถน สมณสฺส โคตมสฺส พฺยากตํ✎ ร่าง
Yathā taṁ sutavatā sāvakena sammadeva satthusāsanaṁ ājānantena evameva dīghatapassinā nigaṇṭhena samaṇassa gotamassa byākataṁ.
Dīgha Tapassī has answered the ascetic Gotama like a learned disciple who rightly understands their teacher’s instructions.
กิญฺหิ โสภติ
ฉโว มโนทณฺโฑ อิมสฺส เอวํ โอฬาริกสฺส กายทณฺฑสฺส อุปนิธาย✎ ร่าง
Kiñhi sobhati chavo manodaṇḍo imassa evaṁ oḷārikassa kāyadaṇḍassa upanidhāya.
For how impressive is the measly mental rod when compared with the solid physical rod?
อถ โข กายทณฺโฑว มหาสาวชฺชตโร ปาปสฺส กมฺมสฺส กิริยาย
ปาปสฺส กมฺมสฺส ปวตฺติยา โน ตถา วจีทณฺโฑ โน ตถา มโนทณฺโฑติ ฯ✎ ร่าง
Atha kho kāyadaṇḍova mahāsāvajjataro pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍo, no tathā manodaṇḍo”ti.
Rather, the physical rod is the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.”